Diverse – Bryggeriaktiebolaget Nya Victoria

Vad ska man lyssna på?

Mycket tid på bryggeriet tillbringas i bullrig miljö med relativt upprepande uppgifter. Buteljering, disk av jästankar och även bryggdagen blir väldigt snart repetitiv. Jag vill inte säga enformig för det varierar och händer hela tiden saker och jag tycker det är kul. Dagarna flyter på och det finns hela tiden saker att utveckla. Med det sagt så kan man samtidigt konstatera att det behövs lite oljud/stimulans i öronen och då lyssnar jag ofta på olika former av poddar.
Det börjar för det mesta redan på väg till bryggeriet. Det tar mig 5 minuter med cykel eller upp till en halvtimme (rekordet är dryga tre kvart) om jag har våran motsträviga labrador med mig och går. Då startar jag i alla fall med Morgonekot från SR för att sedan gå över till BBC och deras morgonnyheter. Det senare är för att få lite större spridning på nyheterna rent geografiskt men även för att få höra en del sköna dialekter. Med nyheter på engelska från Bangladesh, Nya Zeeland, Chile, Nigeria så blir det mycket sköna dialekter men även skotsk och irländska toner hörs ibland.

Inte helt oväntat lyssnar jag på en hel del musik men mest är det olika poddar/radioprogram. Dagsaktuella ämnen från Europapodden, USApodden och Det Politiska spelet lyssnar jag regelbundet på. Kriget i Ukraina gör sig ständigt påmint i Radiokorrespondenterna Ryssland. Å så brukar jag som minst skumma mig igenom P3 Meny, P3 ID och P3 Historia samt Vetenskapsradion efter kul ämnen.

Förutom detta så lyssnar jag i stora sjok på Söndagsintervjun där den ständigt lugne, lirkande och i mitt tycke riktigt bra Martin Wicklin låter vitt skilda personer få redogöra för sitt perspektiv. Ibland är det som om jag skulle kunna smälla av i önskan att han ställde lite hårdare följdfrågor men då skulle samtalet tystna snabbt, det är jag övertygad om. Långt ifrån alla intervjuer intresserar mig och jag hoppar över en del av dem men snart är jag ifatt verkligheten. I februari någon gång började jag att systematiskt lyssna mig igenom alla intervjuerna från januari 2021 och framåt. Nästa intervju blir Herman Lindqvist och då är jag framme vid 2023. Det är spännande vad en dryga trekvart kan vara varierat. Hur man på bara den intervjun kan känna ”Gud vilken spännande människan” Hon/han skulle jag vilja dela en öl med eller en fika om personen inte vill dricka öl. Samtidigt kan jag ibland känna att just den människan har nog inget intresse av att umgås med mig och inte jag med den.

Jag vill även slå ett slag för bildningsbyrån men inte minst Bildningsresan. Den förra är halvtimmesprogram om personer som har fått oss människor att tankemässigt eller livsstilsmässigt ändra riktning. Bildningsresan är en halvtimme reselängtan. Inte så många städer är besökta och bara storstäder men aldrig trodde jag att jag skulle kunna finna en längtan att åka till vare sig Tokyo, Los Angeles eller Wien men nu har jag fått just längtan dit.

Självklart lyssnar jag mycket på musik och ljudböcker men det återkommer jag till i senare blogginlägg.

Tillbaka på jobbet

Min morfar sjöng alltid en lite strof när han drack kaffe…
“*Kaffetåren den bästa är, av alla jordiska drycker”*
Inte ens min morfar hade alltid rätt 🙂

Det är så gott att vara tillbaka på jobbet! Jag antar att det kan låta som en lögn för vissa men jag har inget alls emot det. Bara en sådan sak som förmiddagskaffe i lugn och ro. Tio minuter för att bara fundera på kanske ingenting, Australien eller regn. Regn är ett vanlig samtalsämne känns det som just nu. Regn är vatten och vatten är bra för av vatten gör vi öl! Och Läsk! Och Tonic Water!
Det är inte bara det att jag trivs med att vara tillbaka i rutiner som gör att jag gillar att semestern är slut. Vi har så mycket roligt på gång på bryggeriet. Puben är givetvis en av de stora förändringarna men jag har även andra roliga saker att se fram emot. En ny läsk och en ny tonic är på gång. Kommer om tre, fyra veckor skulle jag tro. Julölen ska bryggas och hösten innebär högtryck på Julmusttillverkningen.
Sedan ska vi börja fundera på nästa års tillfälliga släpp. Två har jag nästan spikat men två stycken är kvar att bestämma. Ni får gärna komma med förslag på typer av öl ni vill se från oss. Tillfälligt släpp innebär att vi kan ta ut svängarna något från mittfåran av öl. Idéerna är många och det är nu det ska förverkligas.
Även när det gäller arbetsrutinerna kommer det att ske förändringar. Ökad försäljning innebär att vi måste ändra i lagret. Det är lite att fundera på, problem att lösa men jag vet att det finns lösningar så då är det roligt att jobba med det.
Inte minst är det skönt att semestern tar slut för hur skulle jag annars kunna börja längta efter nästa semester?

En kväll i humlens tecken

Gillar du humlig öl? Den 12 augusti är TEMA-kvällen för dig. Vi kommer då att prata humle på tvären, höjden, längden och lite från sidan. Vi kommer provsmaka minst fyra sorters humlig öl, prata om varför humle inte är nödvändigt i öl och varför vi älskar den i ölen. Vi kommer prata om olika tekniker, vilka vi använder idag på Nya Victoria och vilka jag skulle vilja använda. Temperatur för hopstand, tider för whirlpoolen, you name it. Vi kommer prata olika ölstilar och vad humlen förväntas bidra till dem. Givetvis lite om odling, svenska humles potential. En kväll med högt i tak där inga frågor är fel så länge de handlar om humle och där ni gäster gärna får bidra med era syndpunkter om humle. Vad är för lite, vad är för mycket? Kan det bli för mycket?

Era biljetter köper ni på hemsidan via Billetto

Vi kommer prata Svensk humle och icke svensk humle

Lageröl eller ale, vad är skillnaden?

En intressant och helt irrelevant fråga på samma gång. Man kan svara smalt och brett. Självsäkert eller med ödmjukhet. Bara att välja att vraka. Hade ni frågat mitt 35-åriga jag så hade jag glatt gett ett enkelt och självsäkert svar. Jag hade troligen också lagt till att man direkt kan känna det i smaken. Ett sådant svar får ni inte från mig numera.

Eftersom detta är en blogg så kör vi ett lite mera utförligt svar. Inte heltäckande men så gott som mitt kunnande förmår utan att skriva en hel bok i ämnet. För det finns sådana böcker för den som vill läsa. Inget litet ämne alltså.

Om vi börjar med att titta vad Alkohollagen (2010:1622) 8 § Med öl avses en dryck som framställts genom jäsning med torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne.

Man ska alltså använda malt när man brygger men det kan vara mältad havre, vete, majs, råg eller varför inte korn som är vanligast. Normalt brygger man alltså öl på mältat korn. Jag ber att få återkomma om vad mältningen är men kortfattat kan man beskriva det som en process för att få fram sockret i kornet. Fast det måste inte vara enbart mältad säd utan det kan även vara andra saker som vanligt rörsocker men huvuddelen ska vara malt. Om man inte mältar kornet, havren eller rågen så kallas det för råfrukt. Inte helt ovanligt i öl av olika anledningar. Guinness Stout lär ursprungligen ha innehållit omältat korn för maltskattens skulle. Vet inte om det är sant, det finns så många skrönor i ölvärlden.

Både lageröl och ale kan således innehålla en del råfrukt, d.v.s. icke mältat spannmål. En klassisk och bespottad ingrediens är majs. På 1800-talet började bryggare använda majs i ölen för att skapa en mindre tung och kraftig öl. Majs i sig var inte billigare utan man började använda det för att ge ölen den karaktär som man ville. En lättare kropp, ljusare färg och mindre sötma. Enligt vad jag har fått höra, se det som obekräftat rykte men det skulle absolut kunna vara sant så innehöll Heineken en inte ovesentlig andel råfrukt på 1990-talet men då av ekonomiska skäl. När sedan vi konsumenter blev mera medvetna om vad vi drack blev det ett försäljningsargument med helmaltsöl. Öl som bara brygdes på malt och ingen råfrukt alltså och då slopade Heineken råfrukten i sitt recept.

Lageröl och ale kan alltså ha samma maltkomposition och samma humlesorter också för den delen. Skillnaden ligger i jästen. Lagerjäst trivs i lägre temperaturer, typ 8-12 grader Celsius medan ale jäser man normalt 16-21 grader eller ännu högre om vi pratar belgiska öl. Lagerjäst sägs ge rena, maltiga smaker medan alejäst ger fruktiga smaker. Fast jag har fått druckit öl jäst med alejäst som har haft tydlig lagerölskaraktär, helt fria från alejästens karekteristiska fruktighet. Jag har även druckit öl jäst med lagerjäst som har plockat fram undertoner av fruktighet och inte minst den fyllighet som normalt sammankopplas med alejästen.

Veteöl då? Är det lager eller ale? Strikt tekniskt kan man nog hävda ale men för att brygga en bra veteöl så behöver man en veteölsjäst. Kort kan man säga att det är en jäst som producerar aromer av kryddighet, nejlika och inte minst banan. Man jäser varmt så nog är det ale.

Stout, hörde jag någon säga porter? Detta förvirrande begrepp stout/porter får nog räknas som både och. Det finns många exempel på alejästa stout medan en klassisk baltisk porter ska jäsas med lagerjäst.

Slutsats, strunta i jästen, smaka på ölen. Gillar ni det ni smakar så är det bara att tömma glaset och skaffa sig en flaska till. En klassisk lageröl har tydlig sädig smak medan dito ale är fruktig och maltig. Gärna med en karamellton.

En lång och brokig historia för ett ungt bryggeri?

Om man hade gillat den sortens marknadsföring som tassar i utmarken av vad som är verkligt och sant, då hade vi säkerligen hävdat vårt ursprung ända tillbaka till 1856 då herrarna Österberg, Hollender och Lundberg gick samman och startade vad som inte helt utan diskussion kan kallas för Falköpings första industri. Min källa på det påståendet och det mesta övriga som jag skriver om här är Åke Schortz bok om Bryggeriaktiebolaget Nya Victoria. Låt oss dock lämna Disponent Schortz och ta det från början.

De var några fler arbetare på bryggeriet då i början av 1900-talet när bilden togs. Fotot är hämtat från Digitalt museum

Herrarna Österberg, Hollender och Lundberg såg alltså möjligheten till att starta en lukrativ rörelse. Det slumrande Falköping var inte mycket till stad men om jag har förstått rätt så hade man redan nu beslutat att järnvägen skulle passera nära Falköping och då skulle givetvis staden expandera. Falköpings Bryggeribolag bildades och man hämtade bryggerikunnande från Borås i form av F.A. Jansson. Om det är han eller någon av hans efterföljare som kommer med kunskapen om hur man brygger öl av Bayersk typ är oklart men snart nog byter man namn till Falköpings Bayerska Bryggeri för att markera att man inte bara bryggde det mindre populära svenskölet.

1872 har staden växt rejält och detta då mycket tack vare järnvägsstationen vid Ranten. Ett nytt bryggeri hade startats och de konkurrerade inte bara om kunderna utan började också använda namnet Falköpings Bayerska Bryggeri. Det blivande Victoriabryggeriet ändrar sitt namn till Falköpings Gamla Bayerska Bryggeri. Uppgifterna kommer som sagt från endast en källa och man blir ju nyfiken på hur stämningen var mellan de två bryggerierna om det ena helt sonika började använda det andras namn?

Delar av bryggverket, lite större än dagens med all säkerhet men jag har inte hittat någon uppgift om hur stort. Fotot kommer från Falbygdens Museums samlingar

1882 så sker en eldsvåda på bryggeriet och mycket blir förstört. Man samarbetar med Pripps i Göteborg under tiden man bygger ett nytt bryggeri och precis som tidigare så bygger man ett för den tiden toppmodernt bryggeri med stor kapacitet. Nytt bryggeri ger också anledning till att byta namn och följdriktigt ändrar man 1 oktober 1883 namnet till Ångbryggeriet Victoria. Att då namnet Victoria kom med beror på att den blivande kungen Gustav V, senare även känd som tenniskungen, några år tidigare gift sig med med Victoria af Baden och många företag döptes till hennes ära.
1890 är det dags för sista ombildas företaget till ett aktiebolag och namnet blir Bryggeriaktiebolaget Victoria. Detta namn används sedan i framgång och motgång fram till 1951 då AB Pripp & Lyckholm köper bolaget. Början på 1900-talet är framgångsrik och företaget ger god avkastning under 1900-talets första decenium för att sedan plötsligt få finansiella svårigheter. Första världskriget med dess ransoneringar underlättar inte. Det saknas drivmedel för att köra ut ölen, man tvingas återanvända korkar till flaskorna. Det går så långt att bryggeriet försätts i konkurs 1917 och övertas då av Theodore Egnell. Egnell redan ett flertalet bryggerier. Karlstad, Kristinehamn, Sunne, Torsby för att nämna några men också i Skara och Bryggeri Nordenstjernan i Skövde. 1918 drabbas bryggeriet åter igen av brand och man tvingas åter igen bygga upp på nytt. Denna gången bygger man dock inget nytt mälteri. Redan 1919 säljs bryggeriet till Ruben Schortz som varit verksam i Västerås men som ursprungligen var född i Falköping. Ett ekonomiskt framgångsrikt 1920 tal gör det möjligt för nya ägaren att rusta bryggeriet med modern utrustning i form av kylmaskin, lagertankar samt ny tappanläggning. 1930-talet blir kärvare med sin allmäna kris och sedan kommer det bli ytterligare värre under andra världskriget med nya ransoneringar. Bryggarna i Skaraborg försöker förhandla sig fram till ett gemensamt bolag men förhandlingarna bryter samman och 1951 säljs alltså Victoria till Pripps & Lyckholm. Pripps & Lyckholm driver verksamheten vidare under ett år men 1952 lägger man ner öltillverkningen och 1953 produceras sista läskedrycken. Därefter används bryggeriet som dryckesdepå fram till 1970-talet. Hur länge Pripps använder varumärket vet jag inte, vore också intressant att veta. Åke Schortz, den siste disponenten på bryggeriet fortsätter sin verksamma bana inom Prippskoncernen.

Vår koppling med det gamla bryggeriet är således klen. Ingen utrustning, inga lokaler har vi kvar. De gamla recepten lyser med sin frånvaro. Namnet, den geografiska platsen Falköping har vi gemensamt men detta till trotts så kan jag bara tala för mig själv och vill då påstå att sakta men säkert så byggs en stark känsla av samhörighet upp. När jag läser om Jansson, Hollender, J.O. Leffler och inte minst far och son Schortz så väcks något slags band till liv. Vi för tanken på ett lokalt bryggeri vidare. Kan själv är bäste dräng eller hur ordspråket nu lyder. Då liksom nu kändes ett lokalt bryggeri angeläget. Med oss lever den stolta bryggartraditionen vidare i Falköping

Finbesök i bryggeriet

Ölkultur, främjande av ölkunnandet, glädjen över att kunna själv, att få pröva många nya saker. Där i ligger mycket av drivkraften för mig personligen men även för bryggeriet i stort. Många idéer och tankar har funnits men i söndags när vårsolen gladde oss med sin närvaro så tillbringade jag hela dagen inne för att brygga öl. Dels bryggde jag själv en omgång Tranan men grabbarna från Ållebärs var på besök och brygde en IPA.
Det blev en väldigt trevlig dag men med mycket frågetecken efteråt, det var mycket som inte alls blev som det skulle men det kan bli bra i slutet fortfarande. Trilskande pump, borttappad plugg, oväntat lågt utbyte förbyttes i otroligt högt, oväntat mörk färg. Frågan är hur, var och varför felen uppstod.

Anledningen till att Ian och Erik knackade på dörren var att de gärna vill visa upp sig på Falköpings Ölfestival den 16 maj. Vi har planerat detta länge men nu blev det av. Rent lagtekniskt så är det Nya Victoria som har bryggt. BNV har köpt in ingredienserna, det vanliga kranvattnet användes och inte minst ölen står nere på bryggeriet och jäser. Däremot så användes Erik och Ians vanliga bryggverk och det är deras bryggning rakt igenom. Mitt bidrag kommer vara att sköta torrhumlingen. Om typ tre veckor ska de komma tillbaka, vi provsmakar, mäter och slår över ölen i ett corneliusfat. Slutligen den 16 maj så kommer en alldeles speciell IPA att flöda ur kranarna på Vilhelmsro.
Stort tack till ÅlleBärs för en väldigt trevlig söndag.

Erik och Ian förbereder tillsättandet av jästen. Notera silen Ian håller i, det var inte riktigt allt som blev som man tänkt den här dagen.

Bryggarträff i Hjo

I början av september blev jag upphämtad efter jobbet av tre herrar. Andreas från Åsalids Bryggeri kompletterat med Hjalmar och Mattias från Nya Victoria. Målet för resan var en plats med både charm, historik och ölintresse. Hjo Bryggeri startades 1926 och har bryggt svagadricka sedan dess. För några år sedan så utökades produktionen med lageröl. Hjo Bryggeri med Anders Siberg i spets hade bjudit in oss, Åsalid, Marbäck och Sandhems bryggeri för en lite träff.
Till Hjo hittar jag efter många besök på Hjo Slöjdmässa men nu var det lite bakgator, 70-talsvillor och fler vänster än högersvängar och vips så stannade vi på en bakgård med rappade väggar. Någonstans doldes det nylagda plåttaket och den grå ståldörren från 2000-talet av det faktum att här har Hjo bryggeri legat sedan 1926. Det var Uno Blixt farfar som startade bryggeriet och Uno brygger fortfarande svagdricka med gamla metoder som t.ex. vedeldad panna. Hur läckert som helst.
Givetvis var det rundvisning först och vi pratade silplåtar, vörtkylning, mäsktemperaturer och en massa annat medan Anders brassade lite chiliconcarne på en muurrika. Till maten blev det väldigt mycket bryggeriprat, om öltyper, Systembolagets nyckfullhet vad det gäller etiketter, svårigheten att komma runt restaurangernas avtal med de stora bryggerierna.

Att vi bryggare träffas så här, i all anspråkslöshet, är viktigt. Alla har vi olika lösningar på liknande problem och vi kan alla lära oss av varandra. En klyscha i allra högsta grad men helt sann. Förövrigt, vem har någonsin tackat nej till en god chili?

Sen kväll, det blir enklast så eftersom vi är hobbybryggerier i varierande grad alla fem.

Falköpings Ölfestival 2019

18 maj, kl 17-23 och att det är på Vilhemlsro gårdscafé i Falköping har varit spikat ett tag men nu är även resten klart.

Till exempel kommer gamla bekanta bryggerier såsom Åsalid, Qvänum, Marbäck och Nya Victoria så såklart. Men också två nya bekantskaper, Bustad och Hjo.

Ni som varit där tidigare vet att det inte är som till exempel ölmässan i Göteborg eller Skövde. Mycket mer gemytligt och familjärt och man har faktiskt möjlighet att prova öl från alla bryggerier som är med.

18-årsgräns gäller för hela arrangemanget.

Boka era biljetter redan nu:

https://kulturbiljetter.se/evenemang/3856/falk%C3%B6pings-%C3%B6lfestival-2019

Årets tema skulle kunna kallas för provbryggningar

Kanske ett steg närmare Vintersanatoriets slutgiltiga smaker men troligen är det en bit kvar till det slutgilltiga steget.

Igår buteljerade vi Kvarnen så nu finns allt i lager igen. Känns skönt. Det börjar tryta på Fyren men nästa bryggning fick sin dos torrhumling (cascade) efter buteljeringen igår så den är under kontroll även den. Standardbryggandet går nu in i sin lite lugnare fas medan istället provbryggandet skjuter fart. Målsättningen från bryggruppen sida är att det ska provas minst tre nya varianter varje månad. I januari bryggde vi en APA, en DIPA och en pilsner. Februari så plockade vi fram en berliner weisse, och något jag har kallat SurPA, en syrlig Pale Ale och vi prövade även att torrhumla Fyren med en ny humlesort i form av Bobek. I Mars nu har det varit svart, helt nattsvart nära nog med en alkoholsvag porter samt en mäktig imperial stout på närmare tio procent. En lite starkare bitter fullbordar trissen i mars månad. Med pilsnern som bromsar upp lite så får vi nu vänta lite för jäsplatserna är för tillfället upptagna. Förhoppningsvis får jag över lite i fat under kommande vecka så jag kan provbrygga något mera i mars månad. Kanske en rököl till ölfestivalen den 18 maj eller lite skruvande på julölen som vi hoppas släppa i år. Eller en veteöl för visst vill vi ha ännu en Jubilee Line med till festivalen. Funderar på en Hopfenweissen, vad tror ni om det?

Missade du mässan i Skövde, vill du pröva något av det jag skriver om?

APA – Privatimport – Namn: Worlds you wrote
DIPA – Slut
Fyrvaktaren – Slut
Pilsner: Inte klar ännu
Berliner Weisse – Folköl, köpes på bryggeriet – Heaven Help Me
SurPA – against the world – jag återkommer
Resterande är fortfarande i jäshinkar

Ibland känns tre lite fjuttigt

För ett år sedan var vi väldigt nöjda när vi hade tre sorter i lager. Lite nu och då så blev det slut på någon av våra då fyra ordinarie sorter. Falonia Ljus, Falonia Mörk, S:t Olof och Frans Johan. I November 2017 bestämde vi att Kvarnen skulle inte bara bryggas för sommarhalvåret och MaltaJohannamarknaden utan året runt. Det blev vår femte ordinarie sort och det blev givetvis ytterligare lite besvärligt att hålla alla i lager. I teorin räcker våra tre tankar men i praktiken, med de svängningar vi har i konsumtionen under året så fungerar det inte alltid. Under 2018 har vi lagt till ytterligare fyra sorter. Det är Bergslager, Tranan, Fyren och Ekebergsbärs men vi valde också att plocka bort Falonia Mörk på grund av vikande försäljning. Väldigt synd för Disponent Karlström eftersom det var något av ett skötebarn för honom.

Hela 40% var ökningen på Systemboalgsförsäljningen förra året och det ser inte uta att minska i år, tvärt om. Mycket roliga bekymmer.

Under hösten 2018 blev det extra stressigt, mest på grund av att Disponenten var tvungen att dra ner lite på sitt bryggeriarbete från två dagar i veckan till en dag. Resten av arbets sker på kvällar och helger.

Detta kopplat med all den julöl som vi behövde brygga så sjönk sakta med stadigt lagret under hösten. Fast den största anledningen var att vi sålde mer öl än väntat, Bergslager var slut redan i slutet av oktober, S:t Olof någon vecka senare, Fyren och Tranan tog slut runt Lucia. I mitten av december buteljerades S:t Olof och Bergslager så dessa ihop med Ekebergsbärs var allt vi hade i lagret i början av året. Tre sorter kändes väldigt fjuttigt och snopet medan vi i början av 2018 var nöjda med tre sorter i lagret.

Denna veckan kommer Frans Johan åter i lager och Kvarnen jäser redan i tanken så om två veckor hoppas vi kunna säga igen att vi har allt åter i lager igen. Då är det bara att börja om med de andra sorterna som börjar ta slut i lagret. Stort tack alla ni som köper vår öl och jag hoppas att ni har förståelse om alla sorter inte allti finns i lager.