Som ni ser är bilden fejkad, jag jobbar varken i tofflor eller i shorts när jag använder starka kemikalier men man måste ju ha en bild till ett blogginlägg.
Hör också du till den skara exklusiva människor som gillar att diska? Ett skämt som jag älskar är det om att det finns tre typer av människor, de som kan räkna och de som inte kan räkna. Man kan även dela in människor i två andra grupper, vi som älskar att diska och de som inte gör det. Sedan finns det undergrupper givetvis. Bland oss som älskar diskningen finns det personer som har som en våt dröm att få hugga tag i en såskastrull där redningen bränt fast i botten eller en . Sådan är inte jag. Jag gillar bättre enkel disk som rullar på. Glas till exempel och det gör inget om det är en hel del. Samma med diskningen på bryggeriet. Det är skönt när man kan ta hand om disken direkt, innan det har torkat in. Då går det för det mesta väldigt smidigt. Man släpper trycket i tanken, spolar ur med slangen, sprayar på jäskanten med lite basiskt rengöringsmedel. Man låter basen verka och gnor sedan ett par varv med diskborsten. Alla löstagbara delar plocka sedan isär och läggs i blöt i basisktbad. Alla anslutningar skrubbas med diskborste och sköljs innan det sätts tillbaka samtidigt som man sprayar anslutningarna med alkohol. Sedan kan man köra igång CIP-maskinen (Clean in Place) och då kan man ta kaffepaus. Fast om man då som jag i år går in på semestern och buteljerar, då blir tanken stående och jästrester och proteinsamlingar torkar in rejält. Provtagningskranen måste rensas rejält, jäskanten sitter som berget och då kan det dröja fram till elva, halvtolv innan man äntligen sätter på CIP-maskinen och får sitt förmiddagskaffe. Efter kaffet så sköljer man med vatten och innan man kan slå ny vört i tanken så kör vi den med ett desificeringsmedel också. Lite skämtsamt brukar man säga att ölbryggning består av en del bryggning och två delar diskning men riktigt så är det inte på bryggeriet men mycket tid på rengöring läggs. Det är ju inte bara jästankar som ska hållas rena utan bryggverk, plattvärmeväxlare, buteljeringsmaskin och slangar.
En kvart i hängmattan efter maten är verkligen en av semesterns bättre egenskaper
Det kan vara en riktig ångest över att semestern tar slut och man lunkar in i rutinerna igen. Speciellt om man inte har ett otroligt spännande, roligt, stimulerande jobb där man kan komma tillbaka till en höst där det kommer hända massor av nytt. Vad sägs om följande lista?
(1) Nya Victoria gör sin första Oktoberfest! Superkul och spännande med allt nytt, vi tar klivet rakt ut och står som arrangör för höstens bästa fest i Folkets Park. Det blir Umpa Bumpa, långbord, ölsejdlar, tyskinpsirerad mat och helt enkelt fantastiskt! (Länk till biljetter)
(2) Vi anställer Matilda Wardin. Familjen Wardin från Jäla är välkänd för oss som handlar på MaltaJohanna Marknad eller någon av de många rekoringarna runt omkring i Skaraborg. Hon kommer arbeta med puben och hon kommer ansvara för samordningen av distributionen. Framöver kommer hon långsamt att slussas in i produktionen. En riktigt bra förstärkning.
(3) Nya Victoria får både ny hyresgäst och nytt bryggverk. Det gamla ska inte kastas ut. Istället så nyttjar vi det lilla kvarvarande utrymmet som finns på bryggeriet och hälsar Mayor Street Brewing välkomna. Det är familjen Lantz som startar ett eget bryggeri och vi får chansen att använda deras bryggverk. I processen köper vi ytterligare en ny jästank och får lite mera jäskapacitet.
Utöver detta så kommer vi släppa tre nya öl, vi ser Höst återvända fast i en lite oväntad skrud och självfallet ska vi göra både Julöl och Julmust. Jag hoppas hinna med att sätta en hink cider till puben. Ni är många som frågar efter vår härligt torra cider. Framtiden ser enormt ljus ut även om Sommar (det finns bara några enstaka flaskor kvar hos Systembolaget) är slut och vi närmar oss midvintern.
Mycket tid på bryggeriet tillbringas i bullrig miljö med relativt upprepande uppgifter. Buteljering, disk av jästankar och även bryggdagen blir väldigt snart repetitiv. Jag vill inte säga enformig för det varierar och händer hela tiden saker och jag tycker det är kul. Dagarna flyter på och det finns hela tiden saker att utveckla. Med det sagt så kan man samtidigt konstatera att det behövs lite oljud/stimulans i öronen och då lyssnar jag ofta på olika former av poddar. Det börjar för det mesta redan på väg till bryggeriet. Det tar mig 5 minuter med cykel eller upp till en halvtimme (rekordet är dryga tre kvart) om jag har våran motsträviga labrador med mig och går. Då startar jag i alla fall med Morgonekot från SR för att sedan gå över till BBC och deras morgonnyheter. Det senare är för att få lite större spridning på nyheterna rent geografiskt men även för att få höra en del sköna dialekter. Med nyheter på engelska från Bangladesh, Nya Zeeland, Chile, Nigeria så blir det mycket sköna dialekter men även skotsk och irländska toner hörs ibland.
Inte helt oväntat lyssnar jag på en hel del musik men mest är det olika poddar/radioprogram. Dagsaktuella ämnen från Europapodden, USApodden och Det Politiska spelet lyssnar jag regelbundet på. Kriget i Ukraina gör sig ständigt påmint i Radiokorrespondenterna Ryssland. Å så brukar jag som minst skumma mig igenom P3 Meny, P3 ID och P3 Historia samt Vetenskapsradion efter kul ämnen.
Förutom detta så lyssnar jag i stora sjok på Söndagsintervjun där den ständigt lugne, lirkande och i mitt tycke riktigt bra Martin Wicklin låter vitt skilda personer få redogöra för sitt perspektiv. Ibland är det som om jag skulle kunna smälla av i önskan att han ställde lite hårdare följdfrågor men då skulle samtalet tystna snabbt, det är jag övertygad om. Långt ifrån alla intervjuer intresserar mig och jag hoppar över en del av dem men snart är jag ifatt verkligheten. I februari någon gång började jag att systematiskt lyssna mig igenom alla intervjuerna från januari 2021 och framåt. Nästa intervju blir Herman Lindqvist och då är jag framme vid 2023. Det är spännande vad en dryga trekvart kan vara varierat. Hur man på bara den intervjun kan känna ”Gud vilken spännande människan” Hon/han skulle jag vilja dela en öl med eller en fika om personen inte vill dricka öl. Samtidigt kan jag ibland känna att just den människan har nog inget intresse av att umgås med mig och inte jag med den.
Jag vill även slå ett slag för bildningsbyrån men inte minst Bildningsresan. Den förra är halvtimmesprogram om personer som har fått oss människor att tankemässigt eller livsstilsmässigt ändra riktning. Bildningsresan är en halvtimme reselängtan. Inte så många städer är besökta och bara storstäder men aldrig trodde jag att jag skulle kunna finna en längtan att åka till vare sig Tokyo, Los Angeles eller Wien men nu har jag fått just längtan dit.
Självklart lyssnar jag mycket på musik och ljudböcker men det återkommer jag till i senare blogginlägg.
Jag har alltid gillat att lära mig nya
saker. Framförallt teoretiska grejor, eller praktiska saker med
någon slags mönster som makraméknytning, trådslöjd, virkning,
ljusstöpning. Saker där man får samma resultat om man gör samma
sak och ett nytt om man ändrar det man gör. Jag kan även lägga
ner mycket tid på enformig träning. Eftersom jag inte har någon
större bollkänsla så krävdes det mycket övande innan jag klarade
av att jonglera. Att mina föräldrar inte tröttnade när jag övade
mot väggen i hallen hemma. Står man tät intill en vägg så får
man lite extra hjälp om bollarna åker framåt liksom men det tar
tid.
Vår fantastiska Pontummaskin får lite välbehövlig Kärlek! Service av Robert från Pontum och jag passade på att lära mig lite mera om maskinen. Kunskap är nyckeln till framtiden.
Jag har alltså tålamod med enformiga
saker men något som definitivt prövar mitt tålamod är saker där
jag inte förstår förändringen. Nu har jag delvist ställts inför
en sådan utmaning. Bryggeriet har köpt in en begagnad, snabbare,
bättre och mera komplicerad buteljeringsmaskin. Vår gamla Sputnik
har tjänat oss väl men nu var det dags för uppgradering. Det fanns
flera anledningar där ekonomi var en viktig del. Den här kommer att
vara snabbare och då får vi lägre buteljeringskostnad.
Fast just nu går det knappast
snabbare. Med vad som känns som tusen inställningar och hundratals
sätt att göra fel på så tar det tid. Den gamla Sputniken kunde
jag nästan starta upp med förbundna ögon, bara med hjälp av
hörseln. Rengöringen gick på rutin kan man lugnt säga och så
även själva buteljerandet.
Den nya maskinen är på ett sätt
lättare men jag måste komma in i den. Rengöringen kommer snart att
sitta för även om jag absolut skulle kunna köra dubbla
buteljeringar på en dag nu så gör jag inte det bara för att få
öva alla rutiner runtomkring. Idag t.ex. hade vi kört cirka hundra
flaskor innan jag kom på att jag inte hade kopplat in vattenslangen
så att den kunde skölja flaskorna vid utmatning. Vi började
försiktigt och körde med en fart av cirka 450 flaskor i timmen men
allt eftersom så höjde vi tempot. Jag missade att mäta hur fort
det gick men plötsligt så stod maskinen still mitt i
buteljeringcykeln och bara bubblade. Det var fruktsodan i tanken som
var slut och vi var färdiga.
En kompakt maskin har många fördelar men en följ är givetvis att det ofta är trångt att komma åt.
Precis som med Sputniken så kör jag
inte själv inledningsvis utan vi är två men målet är att jag ska
klara av att köra den själv. Får se om det lyckas men å andra
sidan är det bara någon dryg timme som jag behöver hjälp och när
vi har trimmat in både oss själva och maskinen så ska det nog gå
att tömma en tank på under 60 minuter.
Visst låter jag optimistisk? Jag kan
garantera att det varierar. Vi fick hjälp av Anton Holst som
tidigare jobbade på Qvänum att starta upp maskinen och då gick det
bra. När vi skulle köra själva första gången så fipplade jag
till lite olika grejor så trotts telesupport från både Qvänum och
Bustad samt Robert Carlgren på Pontum så tog det närmare två
timmar innan vi kom igång och inte ens då fungerade det särskillt
smidigt. Förra veckan fick vi t.om. Avbryta Fruktsodebuteljeringen
men som tur var kunde vi få Service av Pontum. Imorgon ska vi
buteljera igen, undrar hur det går då. Som det är nu känns det
som om det kan gå lite hur som men sakta, bit för bit, så lägger
jag mer och mer kunskap till mitt handlande och sakta över går mitt
handlande från nära nog slumpmässigt till vanebildande.
Höst lanseras den 5 september på Systembolaget. Systembolaget vet inte eller vill i alla fall inte anpassa sig efter att hösten börjar den 13 september i den Karlströmskianska kalendern
Efter en lång och
skön semester är jag fulladdad inför hösten. Vilken förmån det
är att älska sitt jobb, att man faktiskt inte har det minsta emot
att få börja jobba. Det var faktiskt så att jag gick in och
smygjobbade lite sista semesterveckan. Inför semestern tömdes
tankarna en efter en så vi har börjat med intensivt bryggande och
jag kan berätta för er att det är varmt och svettigt att brygga.
Om det fanns en tävling som hette något i stil med Wet T-shirt
Brewer så hade jag vunnit lätt. Under förutsättning att tävlingen
alltså gick ut på att få en så blöt t-tröja som möjligt. Jag
har förstått att den mera välkända varianten av tävlingen inte
alls bara handlar om att få sin t-tröja så blöt som möjligt utan
att det finns andra parametrar när man ska bedöma vinnaren och då
känner jag mig inte alls säker på segern längre. Den värsta
dagen hade jag 34 grader varmt i bryggrummet på morgonen innan
bryggningen satte igång. Vi har även flyttat runt kylaren lite så
jag kan använda kylvattnet till att diska med vilket givetvis är
bra men det innebär samtidig att mitt diskvatten är väldigt varmt.
Jag besparar er en bild som visar allt för mycket av min blöta t-tröja. Det räcker med ansiktet för att inse att jag bara kan vinna om endast antal liter per tröja är det som räknas. Men glad är jag!
Värmen kommer
snabbt bli ett mindre problem och till slut bli en tillgång i takt
med att temperaturen faller nu när hösten närmar sig. Vi har
levererat upp de första lådorna Höst till depån i Örebro och
under nästa vecka kommer vi att leverera ut till butikerna. Den
kommer finnas i Falköping, Skövde COOP, Skövde Torget, Mullsjö,
Habo, Tidaholm, Skara, Götene, Vara och Herrljunga.
Nytt och fräscht! Med ett större bryggverk så räcker inte litermåtten till för att väga upp humlen. Tänk vad roligt det är med nya saker.
Hela våren har gott
i rubrikens tecken känns det som. I huvudet tänkte jag ut det här
inlägget redan i februari när Ulf Eng kom med den färdiga rampen.
Sedan vi köpte vår buteljeringsmaskin, XRB-16 alias Sputniken, så
har vi kört in hela pallar med glas. Jag snickrade ihop en ramp som
test men den har sedan blivit kvar. Den har fallit i bitar och jag
har lappat. Jag knäckte den när vi började buteljera i klart glas
för de pallarna är större och tyngre. Återigen en ihoplappning så
nu var den rejält sliten. Fast nu har vi en ny fin ramp.
Gamla trasiga till vänster och nya till höger om nu någon tvivlade
Ut med det gamla och
in med det nya: Nya bryggverket, en Braumeister 500 liter, är nu
installerad och vi kör för fullt med den. Fyra till fem bryggningar
i månaden är takten för tillfället. Det är en fröjd och så här
en månad efter bytet när vi nu är redo att slänga ut det gamla
bryggverket så sker det helt utan nostalgiska besvär. Jag kan bara
förundras över att jag orkade med 150 bryggningar på den.
Ut
med det gamla och in med det nya: Den gamla, lite slitna trotjänaren,
Monster Millen är nu ersatt med en högeffektiv Roppi 600. 40-60
minuter tog det mig att krossa de cirka 50 kilogramen malt som gick
åt till en bryggning i gamla bryggverket tar nu cirka 15 minuter för
den dubbla mängden som går åt i Braumeistern.
Smidigt med bryggverk på hjulOptimera bistog med truck när vi sedan skulle lyfta upp bryggverket
Inte riktigt Ut med
det gamla och in med det nya men en klar förändring och enorm
förbättring är de nya lokalerna. Kontoret har vi använt länge
men nu är nya bryggrummet i funktion. Vi har alltså delat upp
verksamheten och brygger på övervåningen och i källaren har vi
kvar jäsning och buteljering. Riktigt snygga, tjusiga lokaler blev
det som vi nu håller på att bo in oss i. Å nej, helt klart är det
inte där uppe. Det är lite installationer kvar så t.ex. så diskar
vi i platshink men det kan man stå ut med en förändringens vår
som denna.
Om man hade gillat
den sortens marknadsföring som tassar i utmarken av vad som är
verkligt och sant, då hade vi säkerligen hävdat vårt ursprung
ända tillbaka till 1856 då herrarna Österberg, Hollender och
Lundberg gick samman och startade vad som inte helt utan diskussion
kan kallas för Falköpings första industri. Min källa på det
påståendet och det mesta övriga som jag skriver om här är Åke
Schortz bok om Bryggeriaktiebolaget Nya Victoria. Låt oss dock lämna
Disponent Schortz och ta det från början.
De var några fler arbetare på bryggeriet då i början av 1900-talet när bilden togs. Fotot är hämtat från Digitalt museum
Herrarna Österberg,
Hollender och Lundberg såg alltså möjligheten till att starta en
lukrativ rörelse. Det slumrande Falköping var inte mycket till stad
men om jag har förstått rätt så hade man redan nu beslutat att
järnvägen skulle passera nära Falköping och då skulle givetvis
staden expandera. Falköpings Bryggeribolag bildades och man hämtade
bryggerikunnande från Borås i form av F.A. Jansson. Om det är han
eller någon av hans efterföljare som kommer med kunskapen om hur
man brygger öl av Bayersk typ är oklart men snart nog byter man
namn till Falköpings Bayerska Bryggeri för att markera att man inte
bara bryggde det mindre populära svenskölet.
1872 har staden växt
rejält och detta då mycket tack vare järnvägsstationen vid
Ranten. Ett nytt bryggeri hade startats och de konkurrerade inte bara
om kunderna utan började också använda namnet Falköpings Bayerska
Bryggeri. Det blivande Victoriabryggeriet ändrar sitt namn till
Falköpings Gamla Bayerska Bryggeri. Uppgifterna kommer som sagt från
endast en källa och man blir ju nyfiken på hur stämningen var
mellan de två bryggerierna om det ena helt sonika började använda
det andras namn?
Delar av bryggverket, lite större än dagens med all säkerhet men jag har inte hittat någon uppgift om hur stort. Fotot kommer från Falbygdens Museums samlingar
1882 så sker en
eldsvåda på bryggeriet och mycket blir förstört. Man samarbetar
med Pripps i Göteborg under tiden man bygger ett nytt bryggeri och
precis som tidigare så bygger man ett för den tiden toppmodernt
bryggeri med stor kapacitet. Nytt bryggeri ger också anledning till
att byta namn och följdriktigt ändrar man 1 oktober 1883 namnet
till Ångbryggeriet Victoria. Att då namnet Victoria kom med beror
på att den blivande kungen Gustav V, senare även känd som
tenniskungen, några år tidigare gift sig med med Victoria af Baden
och många företag döptes till hennes ära.
1890 är det dags
för sista ombildas företaget till ett aktiebolag och namnet blir
Bryggeriaktiebolaget Victoria. Detta namn används sedan i framgång
och motgång fram till 1951 då AB Pripp & Lyckholm köper
bolaget. Början på 1900-talet är framgångsrik och företaget ger
god avkastning under 1900-talets första decenium för att sedan
plötsligt få finansiella svårigheter. Första världskriget med
dess ransoneringar underlättar inte. Det saknas drivmedel för att
köra ut ölen, man tvingas återanvända korkar till flaskorna. Det
går så långt att bryggeriet försätts i konkurs 1917 och övertas
då av Theodore Egnell. Egnell redan ett flertalet bryggerier.
Karlstad, Kristinehamn, Sunne, Torsby för att nämna några men
också i Skara och Bryggeri Nordenstjernan i Skövde. 1918 drabbas
bryggeriet åter igen av brand och man tvingas åter igen bygga upp
på nytt. Denna gången bygger man dock inget nytt mälteri. Redan
1919 säljs bryggeriet till Ruben Schortz som varit verksam i
Västerås men som ursprungligen var född i Falköping. Ett
ekonomiskt framgångsrikt 1920 tal gör det möjligt för nya ägaren
att rusta bryggeriet med modern utrustning i form av kylmaskin,
lagertankar samt ny tappanläggning. 1930-talet blir kärvare med sin
allmäna kris och sedan kommer det bli ytterligare värre under andra
världskriget med nya ransoneringar. Bryggarna i Skaraborg försöker
förhandla sig fram till ett gemensamt bolag men förhandlingarna
bryter samman och 1951 säljs alltså Victoria till Pripps &
Lyckholm. Pripps & Lyckholm driver verksamheten vidare under ett
år men 1952 lägger man ner öltillverkningen och 1953 produceras
sista läskedrycken. Därefter används bryggeriet som dryckesdepå
fram till 1970-talet. Hur länge Pripps använder varumärket vet jag
inte, vore också intressant att veta. Åke Schortz, den siste
disponenten på bryggeriet fortsätter sin verksamma bana inom
Prippskoncernen.
Vår koppling med
det gamla bryggeriet är således klen. Ingen utrustning, inga
lokaler har vi kvar. De gamla recepten lyser med sin frånvaro.
Namnet, den geografiska platsen Falköping har vi gemensamt men detta
till trotts så kan jag bara tala för mig själv och vill då påstå
att sakta men säkert så byggs en stark känsla av samhörighet upp.
När jag läser om Jansson, Hollender, J.O. Leffler och inte minst
far och son Schortz så väcks något slags band till liv. Vi för
tanken på ett lokalt bryggeri vidare. Kan själv är bäste dräng
eller hur ordspråket nu lyder. Då liksom nu kändes ett lokalt
bryggeri angeläget. Med oss lever den stolta bryggartraditionen
vidare i Falköping
Bryggningen i måndags fick nummer 195 i registret och det är ytterligare fyra bryggningar inplanerade det här året. Bryggning nummer 200 kommer alltså att sparka igång det spännande året 2021. Vad innebär 200 bryggningar på sex år? I Snitt 33 bryggningar per år, det blir bryggning lite drygt varannan vecka. Fast det är stor skillnad på bryggningar och egentligen beror det på hur man räknar. I början räknade jag alla varianter, allting som separata bryggningar. En bryggning som delades i två batcher där den ena jäste någon grad varmare räknades som två separata i mina anteckningar.
Volymen var inte så stor på de första heller, vanligen 15-20 liter. Ibland 40 liter. Första året gjordes över 30 bryggningar. Sedan i fjol räknar jag dubbelbryggningar, när jag brygger två gånger på samma dag för att fylla en hel tank, bara som en bryggning i anteckningarna. Malt från samma säckar, humle från samma påse, vatten från samma kran, kokade bara timmar efter varandra och sedan sammanblandade innan jästen sätts till. Känns mera naturligt så. Av årets 34 bryggningar är 15 dubbelbryggningar, nästan hälften. Klart det kommer bli bra med nya bryggverket. När det är installerat är dubbelbryggningarna (de tar cirka elva timmar att göra när det går bra) ett minne blott. Vi är många som längtar efter 2021
Nu har vi lätt tillgång till övervåningen, snart är kontoret klart och då börjar vi arbeta med nya bryggrummet. I Oktober hoppas vi hela flytten vara klar och nya bryggverket på plats.
Vi får en hel del frågor om hur det går för oss i Coronakrisen så jag tänkte förklara vår situation. Vill bara börja med att påpeka att vi absolut inte har det tyngst, det finns gott om både individuella personer och företag som har det betydligt tuffare. Man får absolut inte ta det här inlägget som gnäll. Kortfattat så kan man säga att vi klarar oss hyfsat än så länge, av flera olika skäl. Hela vår värld påverkas mer eller mindre av detta viruset. Jag har svårt att se någon verksamhet som är helt oberörd av sjukdomen. Det kan vara direkta konsekvenser eller bara oron i sig som ställer till det. Tydligast för Nya Victoria märks det på vår försäljning till restauranger. Vi har inte sålt en flaska starköl under april månad till restaurangerna. När restaurangbesökarna försvinner, då köper inte restaurangägarna öl av oss. Så enkelt är det. Man vill helt enkelt inte chansa för några enstaka kunder. I fjol stod restaurangerna för cirka 30% av vår försäljning och då hade vi inte anställt Mattias som säljare. Han dubblerade försäljningen till restauranger i januari och februari innan krisen slog till. Även på Systembolaget tror vi oss se en minskning. Det är svårt att veta säkert, inte minst för att vi gick så bra i fjol. Kan låta underligt men om man vet hur Systembolaget fungerar så blir det tydligare. En gång per år så gör Systembolaget en utvärdering av våra ölsorter. Det sker vid lite olika tid beroende på vilken månad vi lanserade våra öl. Från och med maj finns till exempel Bergslager även i Skara och Tidaholm. Från och med juni kommer Tranan att finnas i Skövde, Tidaholm, Skara och Falköping. Klart att det är ökar volymen vi kan sälja och vi har en ökning på Systembolaget i år jämfört med i fjol men inte om man tar med i beräkningen att vår öl finns på flera platser nu. Som jag inledde så har andra det sämre. Det finns bryggerier som har riktat in sig mera åt restaurangsidan, kanske till och med uteslutande säljer sin öl via pubar och restauranger. Vi har fortfarande behov av att brygga öl, det är inte fullt i lagret ännu. Dels hade vi otroligt lite i lagret efter en fantastisk julförsäljning (den absolut bästa någonsin för vår del) men även för att Corona har påverkat oss på ytterligare ett vis. Med Folkhälsomyndighetens riktlinjer i åtanke så blev jag hemma under tre veckors tid, troligare en vanlig förkylning men man chansar givetvis inte. Så först nu i maj kommer vi att vara helt ifatt bryggmässigt och då börjar vi titta på lite nya produkter. Minst en ny öl och en ny läsk innan midsommar är planerna. Jag törs inte lova något i förväg men en effekt kan komma bli att vi kommer med en julöl i år. Julöl har vi planerat sedan första året vi startade men aldrig hunnit med. Den ölen som ska säljas som julöl behöver bryggas i juni som senast för att kunna skickas in till Systembolaget i augusti och sedan säljas i november. Framförallt så använder vi den extra tiden till att renovera övervåningen på bryggeriet. En trapp är uppskruvad så vi har en ingång till övervåningen. Det som ska bli kontoret är snart klart. Lite färg på tak och väggar samt ett nytt golv kommer göra skillnad. Därefter är det kommande bryggeridelen som står på tur. Efter mycket mätande, funderande och omplanerande så har vi nu bestämt grunddragen för den nya bryggeridelen. När den är klar kommer vi att krossa, brygga, jäsa och lagra i olika rum. En klar förbättring på många vis men mest för ölens skull. Ingen vet hur länge Coronakrisen kommer vara, men när den klingar av känns det som om vi kommer ut på andra sidan som ett betydligt starkare bryggeri, väl rustat för framtiden. Det gäller bara att orka igenom den. Stort tack till alla er som köper lokalproducerad mat och dryck. Stötta era lokala företag nu och vi får igen det mångfalt senare.
Nu är den inne, men
det var inte mycket marginal. Bryggeriet kommer att expandera. Det
har varit tanken redan från början. Under drygt ett års tid har vi
letat och sökt efter begagnade jästankar på 500 liter. Vi har
hittat jästankar som varit för stora, vi har hittat för små och
vi har hittat för dyra. Vi har hittat utan kylning men trycktåliga.
Vi har hittat sådana med kylning men som inte tål tryck. Vi hittade
aldrig den rätta tanken så till slut så beställdes en helt ny
från Swedbeer.
Jästanken anlände
medan jag var sjuk så den har stått i lagerutrymmet ett tag. Det
var nämligen en något lägre tank jag hade beställt än de vi
redan hade. Lägre men samma volym, det innebär lite bredare
givetvis. Lite bredare, fast jag hade kollat ritningen, 106 cm är
mindre än 110 cm. Det är en stor och bred dörr vi har på
bryggeriet. Stor och bred vinnebär tung, men med kofotens hjälp
lyfte jag av den och sedan var det bara att köra in den. Eller
kanske inte så där bara för precis så där bra som gafflarna på
palliften är placerade när det gäller att lyfta en pall var de
helt fel när det nu var fyra tankben ivägen. En massa trixande,
skjuvande, lyftande och omtag så kom den äntligen på plats. Nu ska
den få stå en vecka eller kanske två för att vi ska veta att den
har hamnat rätt. Sedan ska kyla och temperaturstyrning kopplas in.