Ut med det gamla och in med det nya

Nytt och fräscht! Med ett större bryggverk så räcker inte litermåtten till för att väga upp humlen. Tänk vad roligt det är med nya saker.

Hela våren har gott i rubrikens tecken känns det som. I huvudet tänkte jag ut det här inlägget redan i februari när Ulf Eng kom med den färdiga rampen. Sedan vi köpte vår buteljeringsmaskin, XRB-16 alias Sputniken, så har vi kört in hela pallar med glas. Jag snickrade ihop en ramp som test men den har sedan blivit kvar. Den har fallit i bitar och jag har lappat. Jag knäckte den när vi började buteljera i klart glas för de pallarna är större och tyngre. Återigen en ihoplappning så nu var den rejält sliten. Fast nu har vi en ny fin ramp.

Ut med det gamla och in med det nya: Nya bryggverket, en Braumeister 500 liter, är nu installerad och vi kör för fullt med den. Fyra till fem bryggningar i månaden är takten för tillfället. Det är en fröjd och så här en månad efter bytet när vi nu är redo att slänga ut det gamla bryggverket så sker det helt utan nostalgiska besvär. Jag kan bara förundras över att jag orkade med 150 bryggningar på den.
Ut med det gamla och in med det nya: Den gamla, lite slitna trotjänaren, Monster Millen är nu ersatt med en högeffektiv Roppi 600. 40-60 minuter tog det mig att krossa de cirka 50 kilogramen malt som gick åt till en bryggning i gamla bryggverket tar nu cirka 15 minuter för den dubbla mängden som går åt i Braumeistern.

Smidigt med bryggverk på hjul
Optimera bistog med truck när vi sedan skulle lyfta upp bryggverket

Inte riktigt Ut med det gamla och in med det nya men en klar förändring och enorm förbättring är de nya lokalerna. Kontoret har vi använt länge men nu är nya bryggrummet i funktion. Vi har alltså delat upp verksamheten och brygger på övervåningen och i källaren har vi kvar jäsning och buteljering. Riktigt snygga, tjusiga lokaler blev det som vi nu håller på att bo in oss i. Å nej, helt klart är det inte där uppe. Det är lite installationer kvar så t.ex. så diskar vi i platshink men det kan man stå ut med en förändringens vår som denna.

En lång och brokig historia för ett ungt bryggeri?

Om man hade gillat den sortens marknadsföring som tassar i utmarken av vad som är verkligt och sant, då hade vi säkerligen hävdat vårt ursprung ända tillbaka till 1856 då herrarna Österberg, Hollender och Lundberg gick samman och startade vad som inte helt utan diskussion kan kallas för Falköpings första industri. Min källa på det påståendet och det mesta övriga som jag skriver om här är Åke Schortz bok om Bryggeriaktiebolaget Nya Victoria. Låt oss dock lämna Disponent Schortz och ta det från början.

De var några fler arbetare på bryggeriet då i början av 1900-talet när bilden togs. Fotot är hämtat från Digitalt museum

Herrarna Österberg, Hollender och Lundberg såg alltså möjligheten till att starta en lukrativ rörelse. Det slumrande Falköping var inte mycket till stad men om jag har förstått rätt så hade man redan nu beslutat att järnvägen skulle passera nära Falköping och då skulle givetvis staden expandera. Falköpings Bryggeribolag bildades och man hämtade bryggerikunnande från Borås i form av F.A. Jansson. Om det är han eller någon av hans efterföljare som kommer med kunskapen om hur man brygger öl av Bayersk typ är oklart men snart nog byter man namn till Falköpings Bayerska Bryggeri för att markera att man inte bara bryggde det mindre populära svenskölet.

1872 har staden växt rejält och detta då mycket tack vare järnvägsstationen vid Ranten. Ett nytt bryggeri hade startats och de konkurrerade inte bara om kunderna utan började också använda namnet Falköpings Bayerska Bryggeri. Det blivande Victoriabryggeriet ändrar sitt namn till Falköpings Gamla Bayerska Bryggeri. Uppgifterna kommer som sagt från endast en källa och man blir ju nyfiken på hur stämningen var mellan de två bryggerierna om det ena helt sonika började använda det andras namn?

Delar av bryggverket, lite större än dagens med all säkerhet men jag har inte hittat någon uppgift om hur stort. Fotot kommer från Falbygdens Museums samlingar

1882 så sker en eldsvåda på bryggeriet och mycket blir förstört. Man samarbetar med Pripps i Göteborg under tiden man bygger ett nytt bryggeri och precis som tidigare så bygger man ett för den tiden toppmodernt bryggeri med stor kapacitet. Nytt bryggeri ger också anledning till att byta namn och följdriktigt ändrar man 1 oktober 1883 namnet till Ångbryggeriet Victoria. Att då namnet Victoria kom med beror på att den blivande kungen Gustav V, senare även känd som tenniskungen, några år tidigare gift sig med med Victoria af Baden och många företag döptes till hennes ära.
1890 är det dags för sista ombildas företaget till ett aktiebolag och namnet blir Bryggeriaktiebolaget Victoria. Detta namn används sedan i framgång och motgång fram till 1951 då AB Pripp & Lyckholm köper bolaget. Början på 1900-talet är framgångsrik och företaget ger god avkastning under 1900-talets första decenium för att sedan plötsligt få finansiella svårigheter. Första världskriget med dess ransoneringar underlättar inte. Det saknas drivmedel för att köra ut ölen, man tvingas återanvända korkar till flaskorna. Det går så långt att bryggeriet försätts i konkurs 1917 och övertas då av Theodore Egnell. Egnell redan ett flertalet bryggerier. Karlstad, Kristinehamn, Sunne, Torsby för att nämna några men också i Skara och Bryggeri Nordenstjernan i Skövde. 1918 drabbas bryggeriet åter igen av brand och man tvingas åter igen bygga upp på nytt. Denna gången bygger man dock inget nytt mälteri. Redan 1919 säljs bryggeriet till Ruben Schortz som varit verksam i Västerås men som ursprungligen var född i Falköping. Ett ekonomiskt framgångsrikt 1920 tal gör det möjligt för nya ägaren att rusta bryggeriet med modern utrustning i form av kylmaskin, lagertankar samt ny tappanläggning. 1930-talet blir kärvare med sin allmäna kris och sedan kommer det bli ytterligare värre under andra världskriget med nya ransoneringar. Bryggarna i Skaraborg försöker förhandla sig fram till ett gemensamt bolag men förhandlingarna bryter samman och 1951 säljs alltså Victoria till Pripps & Lyckholm. Pripps & Lyckholm driver verksamheten vidare under ett år men 1952 lägger man ner öltillverkningen och 1953 produceras sista läskedrycken. Därefter används bryggeriet som dryckesdepå fram till 1970-talet. Hur länge Pripps använder varumärket vet jag inte, vore också intressant att veta. Åke Schortz, den siste disponenten på bryggeriet fortsätter sin verksamma bana inom Prippskoncernen.

Vår koppling med det gamla bryggeriet är således klen. Ingen utrustning, inga lokaler har vi kvar. De gamla recepten lyser med sin frånvaro. Namnet, den geografiska platsen Falköping har vi gemensamt men detta till trotts så kan jag bara tala för mig själv och vill då påstå att sakta men säkert så byggs en stark känsla av samhörighet upp. När jag läser om Jansson, Hollender, J.O. Leffler och inte minst far och son Schortz så väcks något slags band till liv. Vi för tanken på ett lokalt bryggeri vidare. Kan själv är bäste dräng eller hur ordspråket nu lyder. Då liksom nu kändes ett lokalt bryggeri angeläget. Med oss lever den stolta bryggartraditionen vidare i Falköping

Bryggning 200 närmar sig

Bryggningen i måndags fick nummer 195 i registret och det är ytterligare fyra bryggningar inplanerade det här året. Bryggning nummer 200 kommer alltså att sparka igång det spännande året 2021. Vad innebär 200 bryggningar på sex år? I Snitt 33 bryggningar per år, det blir bryggning lite drygt varannan vecka. Fast det är stor skillnad på bryggningar och egentligen beror det på hur man räknar. I början räknade jag alla varianter, allting som separata bryggningar. En bryggning som delades i två batcher där den ena jäste någon grad varmare räknades som två separata i mina anteckningar.

Volymen var inte så stor på de första heller, vanligen 15-20 liter. Ibland 40 liter. Första året gjordes över 30 bryggningar.
Sedan i fjol räknar jag dubbelbryggningar, när jag brygger två gånger på samma dag för att fylla en hel tank, bara som en bryggning i anteckningarna. Malt från samma säckar, humle från samma påse, vatten från samma kran, kokade bara timmar efter varandra och sedan sammanblandade innan jästen sätts till. Känns mera naturligt så.
Av årets 34 bryggningar är 15 dubbelbryggningar, nästan hälften. Klart det kommer bli bra med nya bryggverket. När det är installerat är dubbelbryggningarna (de tar cirka elva timmar att göra när det går bra) ett minne blott. Vi är många som längtar efter 2021

Klart vi påverkas av Coronaviruset

Nu har vi lätt tillgång till övervåningen, snart är kontoret klart och då börjar vi arbeta med nya bryggrummet. I Oktober hoppas vi hela flytten vara klar och nya bryggverket på plats.

Vi får en hel del frågor om hur det går för oss i Coronakrisen så jag tänkte förklara vår situation. Vill bara börja med att påpeka att vi absolut inte har det tyngst, det finns gott om både individuella personer och företag som har det betydligt tuffare. Man får absolut inte ta det här inlägget som gnäll. Kortfattat så kan man säga att vi klarar oss hyfsat än så länge, av flera olika skäl.
Hela vår värld påverkas mer eller mindre av detta viruset. Jag har svårt att se någon verksamhet som är helt oberörd av sjukdomen. Det kan vara direkta konsekvenser eller bara oron i sig som ställer till det. Tydligast för Nya Victoria märks det på vår försäljning till restauranger. Vi har inte sålt en flaska starköl under april månad till restaurangerna. När restaurangbesökarna försvinner, då köper inte restaurangägarna öl av oss. Så enkelt är det. Man vill helt enkelt inte chansa för några enstaka kunder. I fjol stod restaurangerna för cirka 30% av vår försäljning och då hade vi inte anställt Mattias som säljare. Han dubblerade försäljningen till restauranger i januari och februari innan krisen slog till.
Även på Systembolaget tror vi oss se en minskning. Det är svårt att veta säkert, inte minst för att vi gick så bra i fjol. Kan låta underligt men om man vet hur Systembolaget fungerar så blir det tydligare. En gång per år så gör Systembolaget en utvärdering av våra ölsorter. Det sker vid lite olika tid beroende på vilken månad vi lanserade våra öl. Från och med maj finns till exempel Bergslager även i Skara och Tidaholm. Från och med juni kommer Tranan att finnas i Skövde, Tidaholm, Skara och Falköping. Klart att det är ökar volymen vi kan sälja och vi har en ökning på Systembolaget i år jämfört med i fjol men inte om man tar med i beräkningen att vår öl finns på flera platser nu.
Som jag inledde så har andra det sämre. Det finns bryggerier som har riktat in sig mera åt restaurangsidan, kanske till och med uteslutande säljer sin öl via pubar och restauranger. Vi har fortfarande behov av att brygga öl, det är inte fullt i lagret ännu. Dels hade vi otroligt lite i lagret efter en fantastisk julförsäljning (den absolut bästa någonsin för vår del) men även för att Corona har påverkat oss på ytterligare ett vis. Med Folkhälsomyndighetens riktlinjer i åtanke så blev jag hemma under tre veckors tid, troligare en vanlig förkylning men man chansar givetvis inte. Så först nu i maj kommer vi att vara helt ifatt bryggmässigt och då börjar vi titta på lite nya produkter. Minst en ny öl och en ny läsk innan midsommar är planerna. Jag törs inte lova något i förväg men en effekt kan komma bli att vi kommer med en julöl i år. Julöl har vi planerat sedan första året vi startade men aldrig hunnit med. Den ölen som ska säljas som julöl behöver bryggas i juni som senast för att kunna skickas in till Systembolaget i augusti och sedan säljas i november.
Framförallt så använder vi den extra tiden till att renovera övervåningen på bryggeriet. En trapp är uppskruvad så vi har en ingång till övervåningen. Det som ska bli kontoret är snart klart. Lite färg på tak och väggar samt ett nytt golv kommer göra skillnad. Därefter är det kommande bryggeridelen som står på tur. Efter mycket mätande, funderande och omplanerande så har vi nu bestämt grunddragen för den nya bryggeridelen. När den är klar kommer vi att krossa, brygga, jäsa och lagra i olika rum. En klar förbättring på många vis men mest för ölens skull.
Ingen vet hur länge Coronakrisen kommer vara, men när den klingar av känns det som om vi kommer ut på andra sidan som ett betydligt starkare bryggeri, väl rustat för framtiden. Det gäller bara att orka igenom den. Stort tack till alla er som köper lokalproducerad mat och dryck. Stötta era lokala företag nu och vi får igen det mångfalt senare.

Med 2 centimeters marginal

Nu är den inne, men det var inte mycket marginal. Bryggeriet kommer att expandera. Det har varit tanken redan från början. Under drygt ett års tid har vi letat och sökt efter begagnade jästankar på 500 liter. Vi har hittat jästankar som varit för stora, vi har hittat för små och vi har hittat för dyra. Vi har hittat utan kylning men trycktåliga. Vi har hittat sådana med kylning men som inte tål tryck. Vi hittade aldrig den rätta tanken så till slut så beställdes en helt ny från Swedbeer.

Jästanken anlände medan jag var sjuk så den har stått i lagerutrymmet ett tag. Det var nämligen en något lägre tank jag hade beställt än de vi redan hade. Lägre men samma volym, det innebär lite bredare givetvis. Lite bredare, fast jag hade kollat ritningen, 106 cm är mindre än 110 cm. Det är en stor och bred dörr vi har på bryggeriet. Stor och bred vinnebär tung, men med kofotens hjälp lyfte jag av den och sedan var det bara att köra in den. Eller kanske inte så där bara för precis så där bra som gafflarna på palliften är placerade när det gäller att lyfta en pall var de helt fel när det nu var fyra tankben ivägen. En massa trixande, skjuvande, lyftande och omtag så kom den äntligen på plats. Nu ska den få stå en vecka eller kanske två för att vi ska veta att den har hamnat rätt. Sedan ska kyla och temperaturstyrning kopplas in.

Jobbiga tre veckor

Det var en underbar känsla att svänga vänster vid Osterianrondelen och komma ner till järnvägstunneln efter att varit hemma med influensaliknande besvär i tre veckors tid.

Riktigt dålig tajming kan man prata om här. Massor av nytt, roligt som händer på bryggeriet eller som skulle ha hänt. Så blir jag sjuk. Gissar att det inte är Corona men jag vet givetvis inte. Hur som så blev det tre tunga veckor. Vi var så nära att komma ifatt med öllagret. Bara S:t Olof och Frans Johan kvar att brygga, sedan skulle vi haft allt i lager.

Fast nu, bara dryga tre veckor sent Falonia Ljus i flaska, nästa vecka fyller vi på med Tranan. Även sista tanken är redo att tömmas men det får vänta tills vi har bryggt S:t Olof och en folköl. Dock inte Frans Johan. I årsplanen står det nämligen att vi sak brygga en Pale Ale i folkölsstyrka så då får Frans Johan vänta ytterligare ett tag till.

Igår så använde jag den nyinköpta ATP-mätare för första gången. Det är en mätare som snabbt ger besked om att en yta är ren. Vi ska byta rengöringskemikalier. Väldigt praktiskt att arbeta med en ATP-mätare då. Första gången vi utarbetade rengöringsrutiner så hade vi otroligt god hjälp av mejeriet som odlade på prover vi tog. Nu kan vi lösa detta själva. Dessutom kommer bryggaren kunna sova bättre om natten. Innan så förlitade vi oss på inarbetade rutiner, nu kommer vi kunna mäta varje gång att rengöringen har givit önskat resultat.

Finbesök i bryggeriet

Ölkultur, främjande av ölkunnandet, glädjen över att kunna själv, att få pröva många nya saker. Där i ligger mycket av drivkraften för mig personligen men även för bryggeriet i stort. Många idéer och tankar har funnits men i söndags när vårsolen gladde oss med sin närvaro så tillbringade jag hela dagen inne för att brygga öl. Dels bryggde jag själv en omgång Tranan men grabbarna från Ållebärs var på besök och brygde en IPA.
Det blev en väldigt trevlig dag men med mycket frågetecken efteråt, det var mycket som inte alls blev som det skulle men det kan bli bra i slutet fortfarande. Trilskande pump, borttappad plugg, oväntat lågt utbyte förbyttes i otroligt högt, oväntat mörk färg. Frågan är hur, var och varför felen uppstod.

Anledningen till att Ian och Erik knackade på dörren var att de gärna vill visa upp sig på Falköpings Ölfestival den 16 maj. Vi har planerat detta länge men nu blev det av. Rent lagtekniskt så är det Nya Victoria som har bryggt. BNV har köpt in ingredienserna, det vanliga kranvattnet användes och inte minst ölen står nere på bryggeriet och jäser. Däremot så användes Erik och Ians vanliga bryggverk och det är deras bryggning rakt igenom. Mitt bidrag kommer vara att sköta torrhumlingen. Om typ tre veckor ska de komma tillbaka, vi provsmakar, mäter och slår över ölen i ett corneliusfat. Slutligen den 16 maj så kommer en alldeles speciell IPA att flöda ur kranarna på Vilhelmsro.
Stort tack till ÅlleBärs för en väldigt trevlig söndag.

Erik och Ian förbereder tillsättandet av jästen. Notera silen Ian håller i, det var inte riktigt allt som blev som man tänkt den här dagen.

Gott Nytt År!

Julrusuchen är över och det nya årtiondet är inskålat. Vi på Nya Victoria tar avstamp och ser med glädje fram mot det kommande året. Ett fantastiskt år ligger bakom oss och vi kan inte tro annat än att 2020 kommer att bli minst lika fantastiskt.

Som nyblivande husägare har vi en hel del arbete framför oss och det återstår att se vilka drömmar som går att realisera. Ett fullskaligt utskänkningstillstånd känns otroligt avlägset men allt ska börja ed ett första steg och varför inte ett skänkrum med folköl som ett första steg. Räkna med det framöver.

Det är svårt att börja på ett nytt år utan att blicka bakåt. Det går att peka på massor av saker för att förklara hur bra 2019 var för oss. Dubblering på Systembolaget, publikrekord på Falköpings Ölfestival, Julmusten med mera men det som värmer mig mest är det enorma mottagande som Ekebergsbärs har fått i Tidaholm. Den har sålt fantastiskt och jag har fått höra så mycket gott om den. Riktigt roligt och jag hoppas vi kommer kunna leva upp till förväntan under 2020

Ett glas öl är inte bara en dryck, det är en bit av lokalhistorian, en liten del av den framtid vi vill skapa, en del av helheten men inte minst en stor klunk fylld av mycket smak

Ett stort tack till er alla som har stöttat oss genom att köpa våra produkter under 2019. Vi lovar att fortsätta arbeta hårt för att bli bättre. Vi kommer återkomma med musten, vi siktar på att komplettera den med någon mera läsk. Vår nya storsäljare bland starkölen, Fyren, kommer att få en uppföljning under våren och första provbryggningen för året blir en folköl i stil med Ekebergsbärs.

Så, stort tack till alla för 2019. Nu tar vi sats in i det nya årtiondet!

Dags för porterstek i höstvädret

Jag vill inte skriva höstrusket, eller det finna höstvädret heller för den delen. Jag tycker helt enkelt för mycket om hösten för att vilja välja. Jag älskar de klara, soliga, lite kyliga dagarna precis lika mycket som dagar då regnet strilar ner i lagom takt. Ska jag inte vara ute för mycket eller om jag har möjligheten att sätta mig framför kaminen med en kopp te efteråt då får det gärna vräka ner. Att det blir mörkt gör mig inte det minsta, man vet att det kommer en ljusare tid. Himlakropparnas rörelse behöver vi inte oroa oss för, det finns mycket värre hot mot vår miljö än rubbningar i solsystemets kretslopp.
Bäst av allt är dock de dimmiga dagarna. Hela världen kommer så nära mig då. Det blir tystare, ljuden förändras och man kan vandra i helt stilla skogar och ängsmarker. Har ni fattat att jag gillar hösten? Mina matvanor ändrar sig också. Mera gröt på morgonen än fil, mera soppor än sallader och en grillad köttbit och så kommer då porterstekarna.

En klassisk maträtt som är en essens av min barndom. Vi pratar om sås och potatis. Det är vad jag minns bäst. Jag är övertygad om att det fanns morötter, kanske blomkål eller någon salladsbit också men det är såsen och potatisen samt i nödfall en liten skiva kött som jag förknippar med min barndoms söndagsstekar. Jag vet inte när det hände men någonstans i mitt liv ändrade sig allt. Jag började tycka om tomater, gurka, sallad. En bra fransk baguette blev plötsligt godare än både Skogaholmslimpa och Hönökaka. Jag slutade också att mossa potatisen för att sedan dränka den med såsen som var till steken. Jag minns givetvis hur viktig såsen var. Brunsås till köttbullarna, skysås till köttfärslimpan eller portersåsen till älgsteken. Det givna valet då, på 70 och 80-talen av öl till portersåsen var Carnegie Porter. Undrar om det ens fanns något annat porteralternativ? Jag kommer inte ihåg ordentligt om det fanns en 3,5%variant i livsmedelsbutikerna redan då eller om det är ett senare fenomen men om så var så gissar jag att det var det som slogs i. Jag vet att mamma ibland ”fuskade” och använde lättölen Dart. Det kommenterades alltid med orden ”det gick ju bra trots allt”. Så är fallet, det är inte så otroligt viktigt vilken öl man använde. Mycket viktigare för smaken är valet av svartavinbärssaft. En smakrik och fyllig saft ska det vara. Önos kan duga men egenproducerad slår högst. När det kommer till ölvalet så är det kolsyran man är ute efter och givetvis lite färg så en svart öl är bra. Fyllighet skadar inte och visst bidrag av rostade toner får man också. Själv använder jag givetvis gärna S:t Olof. Lokalproducerad älgstek, lokalproducerad grädde, i bästa fall egengjord svartavinbärssaft, potatis från Dimbo, gul lök inhandlad på Rekoringen, faster Ingas gelé och så den lokala havrestouten. I ett kommande inlägg ska jag förklara lite eventuella skillnader mellan porter och stout och varför våran havrestout funkar fint i detta sammanhanget.

Spännande provbrygder på gång igen

Det finns alltid för och nackdelar med saker och företeelser här i världen. Sputniken, vår nya buteljeringsmaskin fungerar nu smärtfritt sedan vi har lärt oss att hantera den men den är gjord för stora volymer. Man måste ”offra” en hel del öl innan den kan startas. 7-10 liter är spillvolymen och när vi gör provbrygder så blir det 18 liter eller mindre i ett så kallat Cormeliusfat. Ingen mening att plugga in det i våran supermaskin. Så nu har vi knappt bryggt några provbrygder. Men en Hippo, en liten buteljeringsmaskin är införskaffad och nu kommer vi kunna köra den ibland vid behov. Kommer bli otroligt roligt att provbygga igen. Faktum är att jag redan har startat. Det finns flera brygder i fat som trycksätts för närvarande och som väntar på flaskning. Vi är på gång!