Inte hela tiden såklart men i och med Mikkelsmässhelgen och Konstnattsfredagen så drar vi igång puben och håller öppet varje fredag fram till mitten av december, 17:00-21:00
Perfekta tider för att varva in eller upp helgen. Det är bara att glida förbi, komma in, ta sig ett glas.
Man kan köpa enstaka provsmak eller så köper man en hel provsmakningsbricka med fyra sorter. Det finns läsk, tonic, lättöl, folköl och starköl. Något för alla helt enkelt. Vi försöker hela tiden att ha någon, några sorter som bara finns i puben. Nu till helgen hoppas jag hinna buteljera en Kveik. Vet du inte vad en kveik är så ska du inte känna dig dum. Antingen läser du här om den på norska, för det är en norsk öltyp eller så kommer du till puben och frågar. Det finns alltid tid för frågor!
Min morfar sjöng alltid en lite strof när han drack kaffe… “Kaffetåren den bästa är, av alla jordiska drycker” Inte ens min morfar hade alltid rätt 🙂
Det är så gott att vara tillbaka på jobbet! Jag antar att det kan låta som en lögn för vissa men jag har inget alls emot det. Bara en sådan sak som förmiddagskaffe i lugn och ro. Tio minuter för att bara fundera på kanske ingenting, Australien eller regn. Regn är ett vanlig samtalsämne känns det som just nu. Regn är vatten och vatten är bra för av vatten gör vi öl! Och Läsk! Och Tonic Water!
Det är inte bara det att jag trivs med att vara tillbaka i rutiner som gör att jag gillar att semestern är slut. Vi har så mycket roligt på gång på bryggeriet. Puben är givetvis en av de stora förändringarna men jag har även andra roliga saker att se fram emot. En ny läsk och en ny tonic är på gång. Kommer om tre, fyra veckor skulle jag tro. Julölen ska bryggas och hösten innebär högtryck på Julmusttillverkningen.
Sedan ska vi börja fundera på nästa års tillfälliga släpp. Två har jag nästan spikat men två stycken är kvar att bestämma. Ni får gärna komma med förslag på typer av öl ni vill se från oss. Tillfälligt släpp innebär att vi kan ta ut svängarna något från mittfåran av öl. Idéerna är många och det är nu det ska förverkligas.
Även när det gäller arbetsrutinerna kommer det att ske förändringar. Ökad försäljning innebär att vi måste ändra i lagret. Det är lite att fundera på, problem att lösa men jag vet att det finns lösningar så då är det roligt att jobba med det.
Inte minst är det skönt att semestern tar slut för hur skulle jag annars kunna börja längta efter nästa semester?
Gillar du humlig öl? Den 12 augusti är
TEMA-kvällen för dig. Vi kommer då att prata humle på tvären,
höjden, längden och lite från sidan. Vi kommer provsmaka minst
fyra sorters humlig öl, prata om varför humle inte är nödvändigt
i öl och varför vi älskar den i ölen. Vi kommer prata om olika
tekniker, vilka vi använder idag på Nya Victoria och vilka jag
skulle vilja använda. Temperatur för hopstand, tider för
whirlpoolen, you name it. Vi kommer prata olika ölstilar och vad
humlen förväntas bidra till dem. Givetvis lite om odling, svenska
humles potential. En kväll med högt i tak där inga frågor är fel
så länge de handlar om humle och där ni gäster gärna får bidra
med era syndpunkter om humle. Vad är för lite, vad är för mycket?
Kan det bli för mycket?
Äntligen! Hurra! Jubel! Dubbeljubel
faktiskt! Det är svårt att vara överentusiastisk när det gäller
vår provsmakningspub. Semester till trots så har jag ärenden ner
till bryggeriet lite nu och då. Jag kan inte låta bli att varje
gång ta en sväng genom vår fina pub. Ett fantastiskt arbete som
jag inte ska ha någon ära alls för utan den går till Mattias,
Ulf, Susanne med flera. Däremot hänger det på mig och på er att
förvalta deras arbete. Er del är kanske den lättaste, att komma
och dricka öl. Mitt jobb består i att erbjuda trevliga möjligheter
till detta.
Vi kommer att ha öppet på flera olika
vis. Dels öppen pub då man kan komma, sitta ner, provsmaka
lite öl och kanske ta ett smakprov till. Man kan komma lite när man
vill medan puben är öppen. Vi kommer pröva både att man kan boka
i förväg eller att man bara ska titta förbi.
Vi kommer även köra TEMA-kvällar, då får man prova öl under ledning av mig. Höstens första tema kommer bli humle och då provar vi våra humlefokuserade öl. Vi kommer prata om humlesorter, humletekniker, oxidation, förvaring och givetvis aromer.
Fyrvaktaren, Fyren, Sommar och No Coast. Våra fyra humligaste öl
Nya TEMA kommer vart efter, lageröl,
mörka öl, bryggeriets (långa) historia berättad till 4 öl. En
TEMA-kväll tar cirka 1,5 timme och vi provar alltså fyra öl.
Är man nyfiken på att få se hela
bryggeriet så är det någon av våra Bryggerivisningar man
ska komma på. Dels kan man välja bara visning. Då börjar vi med
en pratstund i bryggpuben och pratar då om själva bryggeriet för
att sedan prata om hur ölbryggning går till medan vi går runt i
bryggeriet. Vill man så kan man välja till att sitta kvar i puben
efteråt och en provsmakningsbricka.
Fast ni kommer inte att få se Sputniken utan vår supertoppmoderna Pontummaskin
Alla olika varianterna hittar ni på hemsidan där man även kan köpa biljetter. Under fliken Bryggeripub så hittar ni kalendern där alla bokade event är inlagda. Ni kan även kontakta oss och boka ett eget event.
I helgen plockades familjens pizzaugn fram. Ett bra tecken på att sommarens fröjder närmar sig och en bra anledning att prata om en av våra kommande produkter, SOMMAR! Nya Victoria har olika delar i vårt sortiment, dels har vi ordinarie starköl men vi har även tillfälliga starköl. Planen är att släppa ut tre till fyra tillfälliga öl om året. Sedan har vi tre årstidsbundna öl. Till min glädje togs HÖST emot riktigt bra förra året. Denna nötiga, lite mörkare bitter med en bra alkoholhalt på 4,1% Den kommer komma igen nu till september skulle jag gissa. I november släpps julölen, vår mustiga Strong Ale full med maltig karaktär, vörtbröd, apelsinmarmelad, choklad och en lätt värmande ton.
Sedan har vi SOMMAR, en IPA som nu återkommer. I princip samma recept som förra året men jag har skruvat lite på den, framförallt är signaturhumlen helt ny. I fjol använde vi oss av Idaho #7 och i år blir det Cashmere. När vi brygger SOMMAR så använder vi liten försiktig dos av Southern Cross för grundbeska, kompletterar med en minst lika försiktig giva Bramling Cross men sedan får humlen vi valt för året ta över och dominera.
Efter koket är klart sänker vi temperaturen till 75ºC och öser i en första rejäl dos humle Cashmere. Betydligt mer än de tidigare givorna. Tanken med att sänka temperaturen är att man inte ska extrahera allt för mycket beska ur humlen men massor av arom. En sådan humling kallas för Hops Stand på engelska och görs alltså för att kunna använda mer humle än om den t.ex. tillsattes i slutet av koket som en sen giva utan att det blir överdrivet beskt. 15 minuter får humlen ligga och gotta sig innan vi pumpar ut vörten, kyler ner till 19ºC och tillsätter jäst.
Efter ett par dagars jäsning är det dags för mera humle, torrhumlingen. Att torrhumla innebär att man stoppar i humle direkt i jästanken. Namnet på tekniken syftar på att humlen är torr när man stoppar i den men blir givetvis fuktad direkt av grönölen. Återigen kan man använda stora mängder humle, långt över tio gram per liter utan att beskan rusar iväg men man får mycket arom av humlen. Ett tag var det ett race mellan bryggerier om att torrhumla med mest humle men numera verkar de flesta överens om att 1-12 gram per lite så klingar effekten av mera humle snabbt av och blir snarare bara sämre. Återigen kör vi med Cashmere och det är därför som den blir så framträdande i årets version av SOMMAR. Efter ett dygn eller max två om det är helg börjar vi dumpa ut humlen. Den har då sugit åt sig mycket öl som man samtidigt dumpar ut så förlusten blir definitivt märkbar. En öl med mycket humle ger alltså helt naturligt mycket färre flaskor färdig produkt per bryggdag. Mycket humle, som är relativt dyr, samt mycket svinn på grund av torrhumlingen är alltså två viktiga faktorer till ett något högre pris för Ipor.
Vad är då Cashmere för en humlesort? Den odlas på den amerikanska västkusten och är en relativt ny variant. 2013 släpptes den kommersiellt och är en korsning av Cascade och Northern Brewer. Den har mera alfasyra än Cascade, som den delar en del smaker med, och är tänkt som en duo-humle. Man ska kunna använda den som bittergiva och/eller som aromgiva som vi gjort nu. En anledning till att vi valde Cashmere är just detta att den är en uppföljare till Cascade som vi använder dominant till vår standard-IPA, Fyren. På så vis tänker vi att den ska följa linjen men samtidigt vara ett trevligt, lite lättare, mer humlearomatiskt komplement under sommarhalvårets ljusa månader. Cashmere utvecklades av Washington State University och deras humleprogram. Därför är Cashmere en ”öppen” sort som kan odlas av vem som helst. Jag gissar att vi kommer höra mera om den sorten de närmaste åren. 2021 ökade den odlade arealen med 300 hektar enligt Amerikanska Jordbruksdepartementet.
Jag har alltid gillat att lära mig nya
saker. Framförallt teoretiska grejor, eller praktiska saker med
någon slags mönster som makraméknytning, trådslöjd, virkning,
ljusstöpning. Saker där man får samma resultat om man gör samma
sak och ett nytt om man ändrar det man gör. Jag kan även lägga
ner mycket tid på enformig träning. Eftersom jag inte har någon
större bollkänsla så krävdes det mycket övande innan jag klarade
av att jonglera. Att mina föräldrar inte tröttnade när jag övade
mot väggen i hallen hemma. Står man tät intill en vägg så får
man lite extra hjälp om bollarna åker framåt liksom men det tar
tid.
Vår fantastiska Pontummaskin får lite välbehövlig Kärlek! Service av Robert från Pontum och jag passade på att lära mig lite mera om maskinen. Kunskap är nyckeln till framtiden.
Jag har alltså tålamod med enformiga
saker men något som definitivt prövar mitt tålamod är saker där
jag inte förstår förändringen. Nu har jag delvist ställts inför
en sådan utmaning. Bryggeriet har köpt in en begagnad, snabbare,
bättre och mera komplicerad buteljeringsmaskin. Vår gamla Sputnik
har tjänat oss väl men nu var det dags för uppgradering. Det fanns
flera anledningar där ekonomi var en viktig del. Den här kommer att
vara snabbare och då får vi lägre buteljeringskostnad.
Fast just nu går det knappast
snabbare. Med vad som känns som tusen inställningar och hundratals
sätt att göra fel på så tar det tid. Den gamla Sputniken kunde
jag nästan starta upp med förbundna ögon, bara med hjälp av
hörseln. Rengöringen gick på rutin kan man lugnt säga och så
även själva buteljerandet.
Den nya maskinen är på ett sätt
lättare men jag måste komma in i den. Rengöringen kommer snart att
sitta för även om jag absolut skulle kunna köra dubbla
buteljeringar på en dag nu så gör jag inte det bara för att få
öva alla rutiner runtomkring. Idag t.ex. hade vi kört cirka hundra
flaskor innan jag kom på att jag inte hade kopplat in vattenslangen
så att den kunde skölja flaskorna vid utmatning. Vi började
försiktigt och körde med en fart av cirka 450 flaskor i timmen men
allt eftersom så höjde vi tempot. Jag missade att mäta hur fort
det gick men plötsligt så stod maskinen still mitt i
buteljeringcykeln och bara bubblade. Det var fruktsodan i tanken som
var slut och vi var färdiga.
En kompakt maskin har många fördelar men en följ är givetvis att det ofta är trångt att komma åt.
Precis som med Sputniken så kör jag
inte själv inledningsvis utan vi är två men målet är att jag ska
klara av att köra den själv. Får se om det lyckas men å andra
sidan är det bara någon dryg timme som jag behöver hjälp och när
vi har trimmat in både oss själva och maskinen så ska det nog gå
att tömma en tank på under 60 minuter.
Visst låter jag optimistisk? Jag kan
garantera att det varierar. Vi fick hjälp av Anton Holst som
tidigare jobbade på Qvänum att starta upp maskinen och då gick det
bra. När vi skulle köra själva första gången så fipplade jag
till lite olika grejor så trotts telesupport från både Qvänum och
Bustad samt Robert Carlgren på Pontum så tog det närmare två
timmar innan vi kom igång och inte ens då fungerade det särskillt
smidigt. Förra veckan fick vi t.om. Avbryta Fruktsodebuteljeringen
men som tur var kunde vi få Service av Pontum. Imorgon ska vi
buteljera igen, undrar hur det går då. Som det är nu känns det
som om det kan gå lite hur som men sakta, bit för bit, så lägger
jag mer och mer kunskap till mitt handlande och sakta över går mitt
handlande från nära nog slumpmässigt till vanebildande.
Den här veckan
skickar vi ut en ny öl till Systembolagets butiker. Sedan två
veckor finns den på depån i Örebro och den 6 februari sparkar
försäljningen igång av IMPORTANTARE eller ”Education is
important but brewing beer is importantare” som ölens fulla namn
är. Inser nu att det blir lite som Brailanska fotbollsspelare. Långt
namn i passet och ett kort och kärnfullt artistnamn. Zico, Müller å
den mest berömde Pelé. Importantare går i bryggeriet kort och gott
under benämningen TF1. Vilket i sin tur kanske mest låter som en
robot i en amerikanske riddarsaga med konstiga svärdsfäktningar i
en avlägsen framtid när vi är otroligt högteknologiska på allt
annat än att slåss man mot man.
TF1 står för att
det är årets första tillfälliga öl som vi släpper och det är
alltså en lite sötare porter med tydliga, rostade toner, en öl som
är ett par snäpp kraftigare än vår havrestout, S:t Olof. Viss
fruktighet finns även om den övertrumfas av kraftigt rostade toner.
Ölen mjukas upp av en tilltagen sötma som delvis kommer från
mjölksocker men mest från restsötman. En närvarande, värmande
alkohol på 5,6% som inte tar över på något vis utan detta är en
förrädiskt lättdrucken öl.
Porter och stout i
alla dess variationer är öl som jag verkligen älskar. Jag gillar
allt med dem. Historiken, smaken, utvecklingen, missuppfattningarna,
glasen, dominansen från ett specifikt irländskt bryggeri som jag
inte nämner vid namn och inte minst att malten får dominera så
fullständigt.
Namnet, ölen och
receptet är min hyllning till mig själv och det val jag har gjort.
Jag har sedan sommarlovet ingen fast tjänst som lärare utan det är
bryggeriet som gäller 100%. Det är inte riktigt heltid för mig
ännu men tillsammans med Mattias 20% så blir det en heltid. Jag har
alltså 80% jobb på bryggeriet, det mesta av de övriga 20% av en
normal arbetsvecka hamnar säkerligen också på bryggeriet men en
del ägnar jag åt pappaskämt vilket syns på etiketten. Äran för
namnet är verkligen inte min, utan jag får skicka den vidare till
en före detta kollega som hade varianten om att playing music is
Importantare på sin t-tröja. Gissa vad han undervisade i för ämne?
Tvivlar på att han var först men varför ska man fakta-kolla allt
här i livet? Om jag får bestämma så kommer det bli en tradition
att jag i början av året får släppa en favoritöl, med det enligt
mig perfekta namnet och den perfekta storyn bakom. Jag har redan
flera idéer för 2024.
I malten bör glädjen!
Pelé, Edson Arantes do Nascimento Zico, Arthur Antunes Coimbra Müller, Luiz Antônio Correia da Costa
En intressant och
helt irrelevant fråga på samma gång. Man kan svara smalt och
brett. Självsäkert eller med ödmjukhet. Bara att välja att vraka.
Hade ni frågat mitt 35-åriga jag så hade jag glatt gett ett enkelt
och självsäkert svar. Jag hade troligen också lagt till att man
direkt kan känna det i smaken. Ett sådant svar får ni inte från
mig numera.
Bergslager
Ekebergsbärs
Bergslager och Ekebergsbärs är två bra exempel på lager respektive ale
Eftersom detta är
en blogg så kör vi ett lite mera utförligt svar. Inte heltäckande
men så gott som mitt kunnande förmår utan att skriva en hel bok i
ämnet. För det finns sådana böcker för den som vill läsa. Inget
litet ämne alltså.
Om vi börjar med
att titta vad Alkohollagen (2010:1622) 8 § Med
öl avses en dryck som framställts genom jäsning med torkat eller
rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne.
Man ska alltså använda malt när man brygger men det kan vara
mältad havre, vete, majs, råg eller varför inte korn som är
vanligast. Normalt brygger man alltså öl på mältat korn. Jag ber
att få återkomma om vad mältningen är men kortfattat kan man
beskriva det som en process för att få fram sockret i kornet. Fast
det måste inte vara enbart mältad säd utan det kan även vara
andra saker som vanligt rörsocker men huvuddelen ska vara malt. Om
man inte mältar kornet, havren eller rågen så kallas det för
råfrukt. Inte helt ovanligt i öl av olika anledningar. Guinness
Stout lär ursprungligen ha innehållit omältat korn för
maltskattens skulle. Vet inte om det är sant, det finns så många
skrönor i ölvärlden.
Både lageröl och ale kan således innehålla en del råfrukt,
d.v.s. icke mältat spannmål. En klassisk och bespottad ingrediens
är majs. På 1800-talet började bryggare använda majs i ölen för
att skapa en mindre tung och kraftig öl. Majs i sig var inte
billigare utan man började använda det för att ge ölen den
karaktär som man ville. En lättare kropp, ljusare färg och mindre
sötma. Enligt vad jag har fått höra, se det som obekräftat rykte
men det skulle absolut kunna vara sant så innehöll Heineken en inte
ovesentlig andel råfrukt på 1990-talet men då av ekonomiska skäl.
När sedan vi konsumenter blev mera medvetna om vad vi drack blev det
ett försäljningsargument med helmaltsöl. Öl som bara brygdes på
malt och ingen råfrukt alltså och då slopade Heineken råfrukten i
sitt recept.
Lageröl och ale kan alltså ha samma maltkomposition och samma
humlesorter också för den delen. Skillnaden ligger i jästen.
Lagerjäst trivs i lägre temperaturer, typ 8-12 grader Celsius medan
ale jäser man normalt 16-21 grader eller ännu högre om vi pratar
belgiska öl. Lagerjäst sägs ge rena, maltiga smaker medan alejäst
ger fruktiga smaker. Fast jag har fått druckit öl jäst med alejäst
som har haft tydlig lagerölskaraktär, helt fria från alejästens
karekteristiska fruktighet. Jag har även druckit öl jäst med
lagerjäst som har plockat fram undertoner av fruktighet och inte
minst den fyllighet som normalt sammankopplas med alejästen.
Veteöl då? Är det lager eller ale? Strikt tekniskt kan man nog
hävda ale men för att brygga en bra veteöl så behöver man en
veteölsjäst. Kort kan man säga att det är en jäst som producerar
aromer av kryddighet, nejlika och inte minst banan. Man jäser varmt
så nog är det ale.
Stout, hörde jag någon säga porter? Detta förvirrande begrepp stout/porter får nog räknas som både och. Det finns många exempel på alejästa stout medan en klassisk baltisk porter ska jäsas med lagerjäst.
Slutsats, strunta i jästen, smaka på ölen. Gillar ni det ni smakar
så är det bara att tömma glaset och skaffa sig en flaska till. En
klassisk lageröl har tydlig sädig smak medan dito ale är fruktig
och maltig. Gärna med en karamellton.
Höst lanseras den 5 september på Systembolaget. Systembolaget vet inte eller vill i alla fall inte anpassa sig efter att hösten börjar den 13 september i den Karlströmskianska kalendern
Efter en lång och
skön semester är jag fulladdad inför hösten. Vilken förmån det
är att älska sitt jobb, att man faktiskt inte har det minsta emot
att få börja jobba. Det var faktiskt så att jag gick in och
smygjobbade lite sista semesterveckan. Inför semestern tömdes
tankarna en efter en så vi har börjat med intensivt bryggande och
jag kan berätta för er att det är varmt och svettigt att brygga.
Om det fanns en tävling som hette något i stil med Wet T-shirt
Brewer så hade jag vunnit lätt. Under förutsättning att tävlingen
alltså gick ut på att få en så blöt t-tröja som möjligt. Jag
har förstått att den mera välkända varianten av tävlingen inte
alls bara handlar om att få sin t-tröja så blöt som möjligt utan
att det finns andra parametrar när man ska bedöma vinnaren och då
känner jag mig inte alls säker på segern längre. Den värsta
dagen hade jag 34 grader varmt i bryggrummet på morgonen innan
bryggningen satte igång. Vi har även flyttat runt kylaren lite så
jag kan använda kylvattnet till att diska med vilket givetvis är
bra men det innebär samtidig att mitt diskvatten är väldigt varmt.
Jag besparar er en bild som visar allt för mycket av min blöta t-tröja. Det räcker med ansiktet för att inse att jag bara kan vinna om endast antal liter per tröja är det som räknas. Men glad är jag!
Värmen kommer
snabbt bli ett mindre problem och till slut bli en tillgång i takt
med att temperaturen faller nu när hösten närmar sig. Vi har
levererat upp de första lådorna Höst till depån i Örebro och
under nästa vecka kommer vi att leverera ut till butikerna. Den
kommer finnas i Falköping, Skövde COOP, Skövde Torget, Mullsjö,
Habo, Tidaholm, Skara, Götene, Vara och Herrljunga.
Nytt och fräscht! Med ett större bryggverk så räcker inte litermåtten till för att väga upp humlen. Tänk vad roligt det är med nya saker.
Hela våren har gott
i rubrikens tecken känns det som. I huvudet tänkte jag ut det här
inlägget redan i februari när Ulf Eng kom med den färdiga rampen.
Sedan vi köpte vår buteljeringsmaskin, XRB-16 alias Sputniken, så
har vi kört in hela pallar med glas. Jag snickrade ihop en ramp som
test men den har sedan blivit kvar. Den har fallit i bitar och jag
har lappat. Jag knäckte den när vi började buteljera i klart glas
för de pallarna är större och tyngre. Återigen en ihoplappning så
nu var den rejält sliten. Fast nu har vi en ny fin ramp.
Gamla trasiga till vänster och nya till höger om nu någon tvivlade
Ut med det gamla och
in med det nya: Nya bryggverket, en Braumeister 500 liter, är nu
installerad och vi kör för fullt med den. Fyra till fem bryggningar
i månaden är takten för tillfället. Det är en fröjd och så här
en månad efter bytet när vi nu är redo att slänga ut det gamla
bryggverket så sker det helt utan nostalgiska besvär. Jag kan bara
förundras över att jag orkade med 150 bryggningar på den.
Ut
med det gamla och in med det nya: Den gamla, lite slitna trotjänaren,
Monster Millen är nu ersatt med en högeffektiv Roppi 600. 40-60
minuter tog det mig att krossa de cirka 50 kilogramen malt som gick
åt till en bryggning i gamla bryggverket tar nu cirka 15 minuter för
den dubbla mängden som går åt i Braumeistern.
Smidigt med bryggverk på hjulOptimera bistog med truck när vi sedan skulle lyfta upp bryggverket
Inte riktigt Ut med
det gamla och in med det nya men en klar förändring och enorm
förbättring är de nya lokalerna. Kontoret har vi använt länge
men nu är nya bryggrummet i funktion. Vi har alltså delat upp
verksamheten och brygger på övervåningen och i källaren har vi
kvar jäsning och buteljering. Riktigt snygga, tjusiga lokaler blev
det som vi nu håller på att bo in oss i. Å nej, helt klart är det
inte där uppe. Det är lite installationer kvar så t.ex. så diskar
vi i platshink men det kan man stå ut med en förändringens vår
som denna.