Hör också du till den skara exklusiva människor som gillar att diska? Ett skämt som jag älskar är det om att det finns tre typer av människor, de som kan räkna och de som inte kan räkna. Man kan även dela in människor i två andra grupper, vi som älskar att diska och de som inte gör det. Sedan finns det undergrupper givetvis. Bland oss som älskar diskningen finns det personer som har som en våt dröm att få hugga tag i en såskastrull där redningen bränt fast i botten eller en . Sådan är inte jag. Jag gillar bättre enkel disk som rullar på. Glas till exempel och det gör inget om det är en hel del.
Samma med diskningen på bryggeriet. Det är skönt när man kan ta hand om disken direkt, innan det har torkat in. Då går det för det mesta väldigt smidigt. Man släpper trycket i tanken, spolar ur med slangen, sprayar på jäskanten med lite basiskt rengöringsmedel. Man låter basen verka och gnor sedan ett par varv med diskborsten. Alla löstagbara delar plocka sedan isär och läggs i blöt i basisktbad. Alla anslutningar skrubbas med diskborste och sköljs innan det sätts tillbaka samtidigt som man sprayar anslutningarna med alkohol. Sedan kan man köra igång CIP-maskinen (Clean in Place) och då kan man ta kaffepaus.
Fast om man då som jag i år går in på semestern och buteljerar, då blir tanken stående och jästrester och proteinsamlingar torkar in rejält. Provtagningskranen måste rensas rejält, jäskanten sitter som berget och då kan det dröja fram till elva, halvtolv innan man äntligen sätter på CIP-maskinen och får sitt förmiddagskaffe.
Efter kaffet så sköljer man med vatten och innan man kan slå ny vört i tanken så kör vi den med ett desificeringsmedel också. Lite skämtsamt brukar man säga att ölbryggning består av en del bryggning och två delar diskning men riktigt så är det inte på bryggeriet men mycket tid på rengöring läggs. Det är ju inte bara jästankar som ska hållas rena utan bryggverk, plattvärmeväxlare, buteljeringsmaskin och slangar.
/Diskmästare Karlström