Mycket tid på bryggeriet tillbringas i bullrig miljö med relativt upprepande uppgifter. Buteljering, disk av jästankar och även bryggdagen blir väldigt snart repetitiv. Jag vill inte säga enformig för det varierar och händer hela tiden saker och jag tycker det är kul. Dagarna flyter på och det finns hela tiden saker att utveckla. Med det sagt så kan man samtidigt konstatera att det behövs lite oljud/stimulans i öronen och då lyssnar jag ofta på olika former av poddar.
Det börjar för det mesta redan på väg till bryggeriet. Det tar mig 5 minuter med cykel eller upp till en halvtimme (rekordet är dryga tre kvart) om jag har våran motsträviga labrador med mig och går. Då startar jag i alla fall med Morgonekot från SR för att sedan gå över till BBC och deras morgonnyheter. Det senare är för att få lite större spridning på nyheterna rent geografiskt men även för att få höra en del sköna dialekter. Med nyheter på engelska från Bangladesh, Nya Zeeland, Chile, Nigeria så blir det mycket sköna dialekter men även skotsk och irländska toner hörs ibland.
Inte helt oväntat lyssnar jag på en hel del musik men mest är det olika poddar/radioprogram. Dagsaktuella ämnen från Europapodden, USApodden och Det Politiska spelet lyssnar jag regelbundet på. Kriget i Ukraina gör sig ständigt påmint i Radiokorrespondenterna Ryssland. Å så brukar jag som minst skumma mig igenom P3 Meny, P3 ID och P3 Historia samt Vetenskapsradion efter kul ämnen.
Förutom detta så lyssnar jag i stora sjok på Söndagsintervjun där den ständigt lugne, lirkande och i mitt tycke riktigt bra Martin Wicklin låter vitt skilda personer få redogöra för sitt perspektiv. Ibland är det som om jag skulle kunna smälla av i önskan att han ställde lite hårdare följdfrågor men då skulle samtalet tystna snabbt, det är jag övertygad om. Långt ifrån alla intervjuer intresserar mig och jag hoppar över en del av dem men snart är jag ifatt verkligheten. I februari någon gång började jag att systematiskt lyssna mig igenom alla intervjuerna från januari 2021 och framåt. Nästa intervju blir Herman Lindqvist och då är jag framme vid 2023. Det är spännande vad en dryga trekvart kan vara varierat. Hur man på bara den intervjun kan känna ”Gud vilken spännande människan” Hon/han skulle jag vilja dela en öl med eller en fika om personen inte vill dricka öl. Samtidigt kan jag ibland känna att just den människan har nog inget intresse av att umgås med mig och inte jag med den.
Jag vill även slå ett slag för bildningsbyrån men inte minst Bildningsresan. Den förra är halvtimmesprogram om personer som har fått oss människor att tankemässigt eller livsstilsmässigt ändra riktning. Bildningsresan är en halvtimme reselängtan. Inte så många städer är besökta och bara storstäder men aldrig trodde jag att jag skulle kunna finna en längtan att åka till vare sig Tokyo, Los Angeles eller Wien men nu har jag fått just längtan dit.
Självklart lyssnar jag mycket på musik och ljudböcker men det återkommer jag till i senare blogginlägg.