Blog – Sida 2 – Bryggeriaktiebolaget Nya Victoria

Nu är bryggerihösten här

Ni känner ni hur den fantastiska hösten kryper närmare oss? Fredagen med fint stilla regna som försiktigt lade en blöt matta över Skaraborg och fick svampen att börja växa. Underbart! Frågar man mig så är hösten min favoritårstid. Givetvis kommer det att komma dagar med solsken och varma vindar, det hör hösten till. Jag har varit hemma i Östergötland och njutit av solsken och bad samtidigt som morgnarna har varit svala och fuktiga av dagg. Vackra kontraster.

En riktig höstbild, tagen förra hösten, 2018

Augusti månad har varit intensiv nere på bryggeriet. En julimånad mer eller mindre sommarstiltje är över och vi började månaden med att buteljera ur tankarn. Ny vört har fyllts på och nu är det våra vänner jästcellerna som arbetar i alla tre tankarna. Det var en del huvudbry över vilka öl som skulle prioriteras för inne på lagret är det brist på många av sorterna. Riktigt roligt på ett sätt att vi har sålt bra men det känns givetvis lite kymigt att vi inte har alla sorter i lager. Det sista man vill som bryggare är att göra en kund besviken genom att inte ha ölen hemma.

Det vi nu har i tankarna är Bergslager, våran maltiga Helles, som snart har jäst ut och sedan ska få sex till åtta veckor på sig att mogna. Bergslager är en öl som vi stegmäskar vilket i praktiken innebär att den tar två timmar extra att brygga vilket i sin tur gör att jag inte hinner (läs orkar om ni hellre vill se det så) brygga två omgångar på en dag. Istället får det bli en halv tank av den.

Också en höstbild ifrån ifjol. De vackra lamporna i Mössbergsparken

En halv tank har vi även av årets upplaga av Mat & Kulturs lättöl. Konstnattsölen från i fjol får sin uppföljning. Den här gången är det Van Arty som står för konstverket. Riktigt roligt att göra den ölen. Jag har en dröm om att få göra fem, sex olika konstnattsöl, alla prydda med konstverk av lokala konstnärer.
Den tredje tanken innehåller Fyren! Vår välhumlade IPA som jag i fredags torrhumlade med en rejäl dos Cascade. Nu ska vi bara vänta några dagar på att det josar ihop sig innan vi kallkraschar och börjar bygga upp kolsyra i den.

Sputniken har landat

Mycket kan man säga om vår XRB-16 men vacker är den inte. Jämför man med de skinande jästankarna så är det den fula ankungen men ack vad vi älskar att ha den på plats. XRB-16 är en begagnad maskin som har tjänat Qvänum väl i fyra, fem års tid och är tillverkad i Polen. Det är en karuselliknande apparat med 12 fyllhuvuden som klarar av att fylla 600-1000 flaskor i timmen. Ett bra kliv framåt när man jämför med våran förra som klarade av att fylla cirka 200 flaskor.

Efter några små justeringar för att anpassa den till våra flaskor så var det idag dags att provköra. Till vår hjälp hade vi Anton från Qvänum vilket kändes otoligt lyxigt. Vi började med att långsamt och tålmodigt köra hela rengöringsprocessen för att sedan bryta för fika innan det stora ögonblicket var inne. Själv var jag beredd på total katastrof och fiasko men bortsett från att gasanslutningen inte passade utan vi fick rota runt efter en lösning så gick det hur smärtfritt som helst.

Idag var vi tre personer för att underhålla sputnik men när vi blir varma i kläderna räknar vi med att både kunna öka tempot och att kunna klara oss på två personer. Efter att ha tömt tanken och rengjort anläggningen så tog vi med vår läromästare på lunch och fortsatt ölprat. Sedan kunde jag givetvis inte låta bli att pilla lite på maskinen i min ensamhet, lyckades linda in sladden i en av fyllarmarna så att den snurrades in och slutligen slets ur manöverlådan. Ridå, hade jag kvaddat vår nyaste investering? Puh, det var ingen större fara, en mindre insats av elektrikerEmil löste krisen och nu väntar leverans av Tranan till Systembolaget i Tidaholm och Falköping imorgon

Tur vi har elektriker som kan rädda situatonen

En helt ny erfarenhet för Disponenten

I lördags för en vecka sedan var det dags för den femte upplagan av Falköpings Ölfestival. De andra fyra åren har jag varit synnerligen engagerad och hållit i mycket av trådarna men denna gången var det helt annorlunda. När datumet bokades var jag redan uppbokad och istället klev Mikael Plith och Anders Lantz in och styrde upp såväl förberedelser som kvällen i övrigt. När jag med bara någon dryg vecka kvar fick ändrade planer och lördagen fri så bestämde jag mig för att vara ledig den kvällen, och istället för att arrangera, gå på festivalen som en vanlig dödlig ihop med min fru och träffa vänner. Det var en helt magisk upplevelse att få vara med på festivalen som gäst. Den är precis som jag skulle vilja ha den. Lagom stor med sina sex bryggerier, gemytligt och vackert inramad med den gamla gårdsmiljön som Vilhelmsro erbjuder.

Hungriga som vi var startade vi med hamburgaren och jag fick det inte helt lätta jobbet att välja öl åt min fru. Jag gick på ett säkert kort med Karls Karaktär från Hjo Bryggeri. En lageröl med medel kropp och lätta, mjuka rostade toner. Till mig själv hade jag valt W(h)allon från Marbäcks bryggeri. När jag beställde den så hände en av de saker jag verkligen gillar med Falköpings Ölfestival. Jag hade missförstått att W(h)allon var en belgisk Wit i basen medan Tomas från Marbäck förklarade att det var en sydtysk Hefe och så diskuterade vi om när man ska tillsätta hallonen, i primärjäsning, sekundärjäsningen eller lagringen. En hel del facktermer svingades omkring mellan två initierade bryggare men bakom mig står nästa kund och säger:” – Jag förstod inte ett jota av vad ni sade men jag tar samma om du bara förklarar lite för mig” Jag återvände till min fru och hamburgare med en nöjt förklarande bryggare bakom mig.

Inledningsvis avstod jag från allt vad Nya Victoria erbjöd, jag har givetvis provat våra egna öl flera gånger under processen. Istället var jag väldigt nyfiken på vad övriga bryggerier hade med sig. Nästa runda, jag fick nämligen fortsatt förtroende av min fru att välja, avklarades hos Bustad. Till mig valde jag deras NEIPA och till frun blev det Grisetten. Sådär en deciliter som man fick är precis lagom volym för mig av en NEIPA. Bustads var synnerligen mjuk och följsam i beskan så en pint hade kanske funkat för mig.

Med hamburgaren avslutad och en begynnande kvällssvalka i antågande så valde hela sällskapet att dra sig in i värmen. Hos Åsalid provade jag en väldigt frisk och välkomponerad APA/IPA. Jag blir förvånad om vi inte kommer få se Something Ape på bolaget inom något halvår. Kanske med ett annat namn dock, för jag vet att Something Ape bara var ett huggskott inför festivalen. Något ska en öl heta.

Kvällen rullade vidare och jag provade och jämförde imperial stouts från Marbäcks, Qvänum och så min egna Bring me the Draftsmen. Här konstaterade jag två saker, imperial stouts mår bra av lite tids lagring innan man dricker. Jag bryggde våran i början av mars men vid provsmakningen i april var den rätt obalanserad, fast för varje vecka som gick blev det bättre och bättre i fatet. Lite synd att det inte blev något kvar av den. Det hade varit spännande att se vart den hade tagit vägen. Det andra jag noterade är att jag sannerligen inte är ensam om att gilla kraftiga stouts. Draftsmen kom på tredje plats i folkets val. Vi får nog fundera på att lyfta in den i ordinarie sortimentet.

Summerar jag kvällen så kan man lugnt upprepa det som många redan säger. Det är en underbar tid att vara öldrickare i. Detta gäller inte minst vår del av världen. Våra bryggerier runt omkring oss håller hög kvalitet och producerar öl med stor variation. Det är bara spontanjästa, brettade eller mjölksyrajästa öl som saknas i den gemensamma ölprotföljen. Till er som var med på festivalen säger jag stort tack och välkomna nästa år. Till er övriga som är nyfikna, nästa år kör vi igen!

Må bryggarguden vara med oss

Under många år spelade malten förstafiolen i bryggandet men så exploderade det fullkomligen på 80-90 talet även om Cascade användes redan 1975 av Anchor Brewing. Det är lätt att glömma bort att allt inte är som det alltid har varit. Grundbulten i utvecklandet av Cascade var inte alls citrus och grapfruktkaraktären utan motståndskraften mot Downy mildew, en sjuka som kan drabba humleplantorna.
Numera arbetas det mycket med att få fram nya aromrika sorter och Pekko är en av dessa. Även om jag inte är helt såld på grumliga, josliknande öl som ger humlebränna så tycker jag att det är roligt att pröva nya humlesorter. Årets Jubilee Line (vi är framme vid station #5 – Wembley Park) är ett bra exempel. Givetvis kommer vi ha vår numera klassiska Tranan med på festivalen men det är dumt att bryta traditioner så det kommer alltså finnas en veteöl på tap också.
Min ursprungliga tanke var att brygga en Hopfenweizen, alltså en veteöl med kraftig beska och mycket humlearom. Tänk er hälften IPA, hälften sydtysk veteöl. Jag utgick från samma maltnota (blandning av malten) och mäskschema som Tranan men mycket mera koncentrerat. OG startade på 1062 och jag stoppade i ganska mycket humle tyckte jag av den nya, synnerliga högalfasorten Pekko. Pekko är den finska mytologins gud för vårsådden och för bryggandet och inte minst kornet. Humlen ska alltså beskydda malten, eller hur man nu ska tolka det. Planen var att precis som med Fyren torrhumla ölen. Kanske fortsatt med Pekko eller något annat spännande.

Densitetsprovet hamnar i glaset för sensorisk utvärdering. Inte mycket kvar av det när jag kom på att ta ett kort.

Vid provtagningen nu när ölen har jäst färdigt kände jag direkt att jag inte har gjort en Hopfenweizen utan en Vetebock. Av all förväntad beska fanns det en hel del kvar men inte alls så mycket som jag hade tänkt mig, Veteölskaraktären fanns med i alla sina beståndsdelar. Vetemalten, skumbananen, lite låg på nejlika och en mjuk behaglig beska om en kraftigare än hos Tranan. Pekko har bidragit med ytterligare fruktiga toner och jag bestämde mig för att inte torrhumla den alls. Istället ska den kylas, transporteras över i fat och kolsyresättas. Kommer bli riktigt roligt att få höra vad folk tycker om den. Premiär, kanske enda chansen, blir på Falköpings Ölfestival. Köp era biljetter här

Varför heter Bergslager som den heter

Jag tänkte här på bloggen presentera varför våra öl heter precis som de gör. Det finns nämligen en historia bakom dessa namn. När det gäller Bergslager är det en namngivning i flera lager, Våra berg runt omkring Falköping spelar en stor roll för oss som bor här. Inte bara Mösseberg och Ålleberg utan även Gerumsberget, Borgundaberget m.fl Bergen har flera funktioner. Bergen är tydliga geografiska kännetecken. Något som signalerar att vi är hemma. Många är de barn som fått frågan av sina föräldrar efter en lång färd i bilen

”- vad är det vi ser barn?=”
”Ålleberg!!!”

Bergen är även viktiga som rekreationsområden. Det flygs på Ålleberg, åks skidor på Mösseberg, plockas svamp på Bôrna och tipspromenader anordnas överallt.
Berg eller mera specifikt grottorna i alpbergen i Bayern hade en viktig roll i utvecklandet av lagerölen. På 1400-talet upptäckte man att ölet fick en helt ny karaktär om det fick jäsa långsamt i låga temperaturer. Man rullade in tunnor med öl som fick jäsa under sommarhalvåret och så hade man ett friskt, gott öl till höstens skördefester.
Givetvis pratar man om bergen i skolundervisningen. USA KL 3 är en berömd ramsa som ska hjälpa till att komma ihåg de olika lagren i bergen. Urberg, Sandsten, Alunskiffer, Kalksten, Lerskiffer och Trapp. Olika inriktningar, skiftande berg, många lager men bara en Bergslager

Falköpings Ölfestival 2019

18 maj, kl 17-23 och att det är på Vilhemlsro gårdscafé i Falköping har varit spikat ett tag men nu är även resten klart.

Till exempel kommer gamla bekanta bryggerier såsom Åsalid, Qvänum, Marbäck och Nya Victoria så såklart. Men också två nya bekantskaper, Bustad och Hjo.

Ni som varit där tidigare vet att det inte är som till exempel ölmässan i Göteborg eller Skövde. Mycket mer gemytligt och familjärt och man har faktiskt möjlighet att prova öl från alla bryggerier som är med.

18-årsgräns gäller för hela arrangemanget.

Boka era biljetter redan nu:

https://kulturbiljetter.se/evenemang/3856/falk%C3%B6pings-%C3%B6lfestival-2019

Bergslagers återkomst

Ingen panik behöver uppstå, sitt bara lugn i båten. Bergslager, våran tolkning av en tysk Helles, kommer att finnas kvar men det kommer bli ett litet tillfälligt stopp i tillgängligheten. Det finns visserligen ett kryphål mer om detta hål längre ner.

Det står fortfarande flaskor Bergslager kvar på hyllan inne i butiken i Falköping men vi får inga nya ordrar om att leverera den. Anledningen är att den avlistades nyligen men kommer att återlanseras den 2 maj. Inte vårt beslut för vi har den i lager nere på bryggeriet. Systembolagets arbetsmetod för alla produkter i TSLS-sortimentet (Tillfälligt sortiment, Lokalt och småskaligt) är att månad 7-9 efter lanseringen så har man en utvärderingsperiod. Bergslager hade sin period oktober, november och december. I just den perioden hade ni köpt så mycket mer av den än vad vi hade trott ni skulle göra så den var slut i lagret och vi valde att brygga julöl istället. Vi anmälde detta i Systembolagets register men hade inte förstått att vi skulle ringa och prata med ansvarig inköpare hos Systembolaget. Ingen öl på hyllan innebär låg försäljning och låg försäljning innebär att Systembolaget plockar bort den.

När vi fick beskedet om avlistning så hörde vi av oss till Systembolaget men då var det försent och beslut gick inte att ändra. Vi trodde då att vi skulle behöva skapa en ny öl, trycka nya etiketter med nytt namn men icke då. Systembolagets egna förslag på lösning var att vi skulle fylla i en ny offert, med samma namn, samma öl, samma etikett. Skicka upp nya provflaskor, personal på huvudkontoret skulle provsmaka och sedan ta beslut på om den skulle säljas igen. Det tyckte de så nu har vi skickat upp flaskor för fotografering och skribentprovning för journalister i Stockholm precis som om det vore en helt ny öl. Onödigt jobb men man lär sig i processen och i maj kan vi handla Bergslager igen.

Det lilla kryphålet då? Jo, vill ni ha Bergslager på påskbordet eller något annat tillfälle i april så kan man göra en Privatimport av Bergslager

Årets tema skulle kunna kallas för provbryggningar

Kanske ett steg närmare Vintersanatoriets slutgiltiga smaker men troligen är det en bit kvar till det slutgilltiga steget.

Igår buteljerade vi Kvarnen så nu finns allt i lager igen. Känns skönt. Det börjar tryta på Fyren men nästa bryggning fick sin dos torrhumling (cascade) efter buteljeringen igår så den är under kontroll även den. Standardbryggandet går nu in i sin lite lugnare fas medan istället provbryggandet skjuter fart. Målsättningen från bryggruppen sida är att det ska provas minst tre nya varianter varje månad. I januari bryggde vi en APA, en DIPA och en pilsner. Februari så plockade vi fram en berliner weisse, och något jag har kallat SurPA, en syrlig Pale Ale och vi prövade även att torrhumla Fyren med en ny humlesort i form av Bobek. I Mars nu har det varit svart, helt nattsvart nära nog med en alkoholsvag porter samt en mäktig imperial stout på närmare tio procent. En lite starkare bitter fullbordar trissen i mars månad. Med pilsnern som bromsar upp lite så får vi nu vänta lite för jäsplatserna är för tillfället upptagna. Förhoppningsvis får jag över lite i fat under kommande vecka så jag kan provbrygga något mera i mars månad. Kanske en rököl till ölfestivalen den 18 maj eller lite skruvande på julölen som vi hoppas släppa i år. Eller en veteöl för visst vill vi ha ännu en Jubilee Line med till festivalen. Funderar på en Hopfenweissen, vad tror ni om det?

Missade du mässan i Skövde, vill du pröva något av det jag skriver om?

APA – Privatimport – Namn: Worlds you wrote
DIPA – Slut
Fyrvaktaren – Slut
Pilsner: Inte klar ännu
Berliner Weisse – Folköl, köpes på bryggeriet – Heaven Help Me
SurPA – against the world – jag återkommer
Resterande är fortfarande i jäshinkar

Stort tack alla trevliga besökare på Skövde Öl och Whiskymässa

Nu är allt tillbaka på sin plats i bryggeriet, montern är undanstoppad, faten står redo för diskning och de få flaskorna vi bar hem är tillbaka på lagret. Jag är väldigt trött men samtidigt otroligt nöjd över den positiva responsen vi fick av er besökare.
Själv var jag nyfiken på hur mottagandet av en Berliner Weisse skulle bli. En öl i folkölsstyrka med en rejäl syrlighet och i övrigt veteölens stigma. Om man för fem år sedan fortfarande fick höra “-Nej tack, ale dricker jag då rakt inte” så gäller det fortfarande i hög grad.

That’s the way I am HEAVEN HELP ME fick ett alldeles utmärkt mottagande och jag funderar redan på hur jag ska få in den i produktionsplanen innan sommaren är här. Fram till dess så finns det ett femtontal flaskor kvar nere på bryggeriet för hugade köpare.

Vår IPA, Fyren, har fått väldigt gott mottagande sedan vi lanserade den för drygt ett halvår sedan. Till mässan nu hade vjo gjort en liten variant på den som vi kallade för Fyrvaktaren. Fyren torrhumlas med Cascade men ett fat plockades bort innan torrhumlingen och torrhumlades med den slovenska sorten Bobek. Det var lite 50/50 på vilket man tyckte var godast men det var uppskattat att få chansen att prova skillnaden, för skillnad blev det, så det kommer vi troligen göra flera gånger. Jag planerar redan nu att torrhumla med Citra nästa gång. Citra är en av mina favorithumlesorter.
Två lite mindre spektakulära öl som uppskattades var Tranan och Bergslager. Tranan är en hefe weizen och en öl som absolut har framtiden framför sig. Mycket skumbananarom, lite nejlika och ett stort härligt skum. Ett öl som passar de varma dagarna bättre enligt mig. Både en törstsläckare och en matöl.

Bergslagern, en helles har vi skrivit på etiketten. I Sverige kallar vi gärna det mesta för ljus lager

Det är inte ovanligt att en besökare frågar vad man rekommenderar för öl och då svarar jag alltid med en motfråga om vad de gillar för typ av öl. Flera gånger, på tok för många gånger fick jag ett nästan urskuldande svar att personen gillar ljusa lageröl. Klat man gillar en god lager! Absolut inget att skämmas för. Av folks kommentarer så behöver vi inte skämmas för Bergslagern

Stort tack till alla ni som kom förbi vår monter, nu börjar vi ladda för Falköpings Ölfestival på Vilhelmsro den 18 maj. Skål på er!

Ibland känns tre lite fjuttigt

För ett år sedan var vi väldigt nöjda när vi hade tre sorter i lager. Lite nu och då så blev det slut på någon av våra då fyra ordinarie sorter. Falonia Ljus, Falonia Mörk, S:t Olof och Frans Johan. I November 2017 bestämde vi att Kvarnen skulle inte bara bryggas för sommarhalvåret och MaltaJohannamarknaden utan året runt. Det blev vår femte ordinarie sort och det blev givetvis ytterligare lite besvärligt att hålla alla i lager. I teorin räcker våra tre tankar men i praktiken, med de svängningar vi har i konsumtionen under året så fungerar det inte alltid. Under 2018 har vi lagt till ytterligare fyra sorter. Det är Bergslager, Tranan, Fyren och Ekebergsbärs men vi valde också att plocka bort Falonia Mörk på grund av vikande försäljning. Väldigt synd för Disponent Karlström eftersom det var något av ett skötebarn för honom.

Hela 40% var ökningen på Systemboalgsförsäljningen förra året och det ser inte uta att minska i år, tvärt om. Mycket roliga bekymmer.

Under hösten 2018 blev det extra stressigt, mest på grund av att Disponenten var tvungen att dra ner lite på sitt bryggeriarbete från två dagar i veckan till en dag. Resten av arbets sker på kvällar och helger.

Detta kopplat med all den julöl som vi behövde brygga så sjönk sakta med stadigt lagret under hösten. Fast den största anledningen var att vi sålde mer öl än väntat, Bergslager var slut redan i slutet av oktober, S:t Olof någon vecka senare, Fyren och Tranan tog slut runt Lucia. I mitten av december buteljerades S:t Olof och Bergslager så dessa ihop med Ekebergsbärs var allt vi hade i lagret i början av året. Tre sorter kändes väldigt fjuttigt och snopet medan vi i början av 2018 var nöjda med tre sorter i lagret.

Denna veckan kommer Frans Johan åter i lager och Kvarnen jäser redan i tanken så om två veckor hoppas vi kunna säga igen att vi har allt åter i lager igen. Då är det bara att börja om med de andra sorterna som börjar ta slut i lagret. Stort tack alla ni som köper vår öl och jag hoppas att ni har förståelse om alla sorter inte allti finns i lager.