Fantastiskt kul med en ny buteljeringsanläggning

Jag har alltid gillat att lära mig nya saker. Framförallt teoretiska grejor, eller praktiska saker med någon slags mönster som makraméknytning, trådslöjd, virkning, ljusstöpning. Saker där man får samma resultat om man gör samma sak och ett nytt om man ändrar det man gör. Jag kan även lägga ner mycket tid på enformig träning. Eftersom jag inte har någon större bollkänsla så krävdes det mycket övande innan jag klarade av att jonglera. Att mina föräldrar inte tröttnade när jag övade mot väggen i hallen hemma. Står man tät intill en vägg så får man lite extra hjälp om bollarna åker framåt liksom men det tar tid.

Vår fantastiska Pontummaskin får lite välbehövlig Kärlek! Service av Robert från Pontum och jag passade på att lära mig lite mera om maskinen. Kunskap är nyckeln till framtiden.

Jag har alltså tålamod med enformiga saker men något som definitivt prövar mitt tålamod är saker där jag inte förstår förändringen. Nu har jag delvist ställts inför en sådan utmaning. Bryggeriet har köpt in en begagnad, snabbare, bättre och mera komplicerad buteljeringsmaskin. Vår gamla Sputnik har tjänat oss väl men nu var det dags för uppgradering. Det fanns flera anledningar där ekonomi var en viktig del. Den här kommer att vara snabbare och då får vi lägre buteljeringskostnad.

Fast just nu går det knappast snabbare. Med vad som känns som tusen inställningar och hundratals sätt att göra fel på så tar det tid. Den gamla Sputniken kunde jag nästan starta upp med förbundna ögon, bara med hjälp av hörseln. Rengöringen gick på rutin kan man lugnt säga och så även själva buteljerandet.

Den nya maskinen är på ett sätt lättare men jag måste komma in i den. Rengöringen kommer snart att sitta för även om jag absolut skulle kunna köra dubbla buteljeringar på en dag nu så gör jag inte det bara för att få öva alla rutiner runtomkring. Idag t.ex. hade vi kört cirka hundra flaskor innan jag kom på att jag inte hade kopplat in vattenslangen så att den kunde skölja flaskorna vid utmatning. Vi började försiktigt och körde med en fart av cirka 450 flaskor i timmen men allt eftersom så höjde vi tempot. Jag missade att mäta hur fort det gick men plötsligt så stod maskinen still mitt i buteljeringcykeln och bara bubblade. Det var fruktsodan i tanken som var slut och vi var färdiga.

En kompakt maskin har många fördelar men en följ är givetvis att det ofta är trångt att komma åt.

Precis som med Sputniken så kör jag inte själv inledningsvis utan vi är två men målet är att jag ska klara av att köra den själv. Får se om det lyckas men å andra sidan är det bara någon dryg timme som jag behöver hjälp och när vi har trimmat in både oss själva och maskinen så ska det nog gå att tömma en tank på under 60 minuter.

Visst låter jag optimistisk? Jag kan garantera att det varierar. Vi fick hjälp av Anton Holst som tidigare jobbade på Qvänum att starta upp maskinen och då gick det bra. När vi skulle köra själva första gången så fipplade jag till lite olika grejor så trotts telesupport från både Qvänum och Bustad samt Robert Carlgren på Pontum så tog det närmare två timmar innan vi kom igång och inte ens då fungerade det särskillt smidigt. Förra veckan fick vi t.om. Avbryta Fruktsodebuteljeringen men som tur var kunde vi få Service av Pontum. Imorgon ska vi buteljera igen, undrar hur det går då. Som det är nu känns det som om det kan gå lite hur som men sakta, bit för bit, så lägger jag mer och mer kunskap till mitt handlande och sakta över går mitt handlande från nära nog slumpmässigt till vanebildande.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *